Det är fler barn och ungdomar som mår dåligt, en trend som märks i hela landet.
Norsjö kommun ser ut att gå mot ett stort underskott i år. En viktig orsak är kraftigt ökade kostnader för barn och ungdomar i HVB- och familjehem, en utveckling som har pågått i flera år.
Där har kostnaderna ökat med 13,6 miljoner kronor mellan 2019 och 2023, stora pengar för en liten kommun.
En närmare granskning visar att en post står för nästan hela ökningen – köp av verksamhet. Där betalade kommunen inte en krona 2019 och 12,7 miljoner kronor i fjol.
Jens Lidberg, chef för individ- och familjeomsorgen vid Norsjö kommun, berättar att det finns flera förklaringar.
Dels har kommunen behövt stötta barn och ungdomar med specifika behov. Så specifika att de varit hänvisade till ett fåtal behandlingshem med höga dygnskostnader.
– Vi har inte haft så stort val. Sedan har vi haft en inflyttning där det funnits familjer med sociala problem. Vi är styrs av lagstiftningen, om det finns skäl att omhänderta barn måste vi göra det.
De senaste åren har det i olika medier rapporterats om social dumpning, alltså att kommuner med bostadsbrist uppmanar eller hjälper personer med sociala problem att flytta till en annan kommun.
Enligt Jens Lidberg är det dock inget som drabbat Norsjö.
– Vi har inte haft något sådant fall vad vi känner till, säger han.
Ett annat uppmärksammat fenomen är kriminella som driver HVB- och familjehem. Men även där har Norsjö varit förskonat, enligt IFO-chefen:
– Vi har inte den kriminaliteten eller den målgruppen.
Hur kontrollerar ni företagen?
– Vi tar referenser, begär utdrag och tittar på rapporter från IVO.
De HVB-hem och konsulentstödda familjehem som Norsjö kommun anlitar drivs av privata företag runt om i landet och är betydligt dyrare än kommunens egna platser.
Som jämförelse kostar en familjehemsplats i egen regi omkring 25 000 kronor i månaden, medan en plats i ett konsulentstött familjehem kan gå på uppemot 90 000 kronor per månad.
– Då måste man beakta att de konsulentstödda har väldigt mycket stöd som vi inte kan erbjuda. Bland annat dygnet runt-jour, säger Jens Lidberg.
Runt om i Sverige finns många HVB-hem med en rad olika inriktningar.
De är dessutom ofta inriktade mot en speciell målgrupp, vilket också är en anledning till att kommunens egna hem inte räcker till. I en liten kommun finns inget underlag för en sådan specialisering, det skulle bara leda till tomma platser och dubbla kostnader, resonerar Jens Lidberg.
– Sedan har vi ofta sökt platser utanför kommunen för att det behövs ett miljöombyte.
Samtidigt betonar han att egen regi är förstahandsalternativet och att kommunen löpande går igenom placeringarna och undersöker andra lösningar.
En del i det är samarbetet med sju andra inlandskommuner, där familjehemmen får stöd, har gemensamma träffar och erbjuder platser över kommungränserna.
Är det svårt att rekrytera familjehem?
– Det kan vara svårt. Vi har en familjehemsbank med färdiga hem som är utbildade och redo att ta emot. Men sedan ska det matchas. Alla ungdomar har olika problem och bekymmer, och familjehemmen har sina önskemål, säger Jens Lidberg.
Han konstaterar att det är en trend i hela landet att ungdomar mår sämre, men att Norsjö tack och lov inte har de problem med gängkriminalitet och annat som många större städer brottas med.
Från och med i höst ser det ut som att behovet av HVB- och familjehemsplatser kommer att minska. Det gör också att Jens Lidberg ser en ljusning i ekonomin:
– Prognosen för 2025 är nästan halva placeringskostnaden jämfört med idag. Sedan kan det alltid dyka upp nya ärenden.