Norsjö kommun, där Inger Johansson är HR-chef, är en av alla kommuner som måste inför en visselblåsarfunktion.
Bakgrunden till den nya lagen är ett EU-direktiv från 2019 som innebär att underlätta till visselblåsning. Lagen klubbades igenom i oktober och börjar gälla den 17 december.
Det finns kommuner som redan har infört ett system där anställda kan anmäla allvarliga oegentligheter, ett exempel på det är Skellefteå kommun.
Nu blir det alltså krav på samtliga kommuner och regioner att införa en visselblåsarfunktion. Lagen gäller dock inte bara för offentlig verksamhet utan också för företag med minst 50 anställda. Senast 17 juli ska funktionerna vara på plats, även om privata företag med 50–249 anställda har på sig fram till december 2023.
En av kommunerna som påbörjat arbetet är Norsjö.
– Det här är välkomnat från vår sida, det blir ytterligare en kanal för att kunna uppmärksamma problem. I dag har vi en synpunktshantering men den är framförallt till för att medborgare ska kunna lämna synpunkter som kan bidra till förbättring, säger Inger Johansson, HR-chef på Norsjö kommun.
Hon har börjat titta på möjliga lösningar för en visselblåsarfunktion, framförallt är frågan om kommunen själva ska hantera ingången av ärenden eller om det ska upphandlas en extern tjänst. Det finns också möjligheter för samarbete mellan kommuner.
– Vi för en diskussion med andra inlandskommuner, där är inget bestämt men vi har tittat på en e-tjänstfunktion, säger hon.
Inger Johansson, HR-chef på Norsjö kommun, välkomnar den nya lagstiftningen. ”Det blir ytterligare en kanal för att kunna uppmärksamma problem”, säger hon.
I Skellefteå kommun har en extern aktör hand om anmälningarna som kommer in. Inger Johansson säger att det skulle finnas både fördelar och nackdelar med det.
– Ur ett medborgarperspektiv kanske man kan ha uppfattningen att det är mer neutralt och objektivt. Man kan känna sig mer bekväm att skicka det till någon extern. Det som skulle kunna vara negativt är att det kan utöka handläggningstiderna för det ska ju ändå in till kommunen hur som helst.
Upplever du att en sådan här funktion är efterfrågad?
– Jag kan inte säga att jag hört behovet, men möjligheten för medarbetare att uppmärksamma problem ska vi såklart anamma.
Ann Sofi Agnevik är förbundsjurist på SKR. Hon förklarar att den nya lagen innebär att även de som redan har visselblåsarfunktioner kommer att behöva anpassa sig. Både den som anmäler och den som anmäls skyddas nämligen av sekretess.
– Det är den absolut största nyheten, det ska inte gå att lista ut vem som visslar eller vem det visslas på, säger hon.
Lagen har dock kritiserats av flera fackförbund som menar att personer som vill larma om allvarliga oegentligheter snarare kommer att få sämre skydd. Anledningen till det är att det ska finnas ett allmänintresse i uppgifterna som kommer fram för att sekretesskyddet ska gälla. Det ska också finnas skälig anledning att tro att informationen som lämnas är nödvändig för att avslöja missförhållandet.
– Det ska inte vara en kanal för att ta upp sådant som egentligen är fackliga frågor, säger Ann Sofi Agnevik.
Hon säger att det kommer att vara viktigt för arbetsgivare att utforma rapporteringskanaler så att alla kan anmälas.
– Oavsett vem det gäller så ska man kunna anmäla, man ska kunna vissla mot kommundirektören utan att känna sig orolig.
Meddelarfriheten påverkas inte av den nya lagen. Anställda inom offentlig sektor som vänder sig med uppgifter till journalister har fortfarande grundlagsskydd mot repressalier.