Ahmed Mustafa är en av 27 anställda vid Grönbos fabrik i Bjurträsk. Under året har även hans fru Salwa fått jobb.
I pandemins spår ökar nu arbetslösheten. Siffror från Arbetsförmedlingen som nyhetstjänsten Newsworthy har bearbetat visar att 272 av 290 kommuner hade en högre andel arbetslösa i oktober jämfört med samma tid i fjol.
Men Norsjö går mot strömmen. Där har arbetslösheten minskat från 6,4 till 6,1 procent, vilket är den lägsta siffran i kommunen sedan hösten 2008.
Statistiken visar också att den har skett en kraftig minskning bland de utlandsfödda. Där var arbetslösheten 16 procent, en minskning med drygt tio procentenheter jämfört med oktober i fjol.
Ahmed Mustafa, Bastuträsk, är en av dem som fått jobb. Han arbetar sedan några månader tillbaka hos hustillverkaren Grönbo, före detta Ecopart, i Bjurträsk.
Han berättar att han bland annat kapar, isolerar och gör en del elarbeten:
– Jag försöker också lära mig mer så jag kan bygga väggar och golv.
Ahmed kommer ursprungligen från Syrien, där han arbetade som elektriker. Han kom till Sverige som flykting för fem år sedan och bor nu med sin familj i Bastuträsk.
– Vi trivs jättebra, säger han.
Ytterligare ett plus är att även hustrun Salwa Hussin har fått jobb. Hon arbetar nu som lokalvårdare på Bastuträsk skola.
Innan Ahmed började på Grönbo läste han SFI och praktiserade hos Dr El. Men han har även hunnit gå arbetslös ett litet tag och det var inte särskilt upplyftande:
– Det var jättetråkigt. Utan jobb är livet svårt.
Både Ahmed och Salwa fick jobb med hjälp av ”Framsteg – Norsjömodellen”. Det är ett projekt som främst riktar sig till utlandsfödda som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, men som även stöttar andra som riskerar att hamna i ett långvarigt utanförskap.
Arbetscoachen och projektkoordinatorn Ann-Louise Nyström Harnesk berättar att projektet startades just för att arbetslösheten i Norsjö hade ökat kraftigt, i synnerhet bland de utlandsfödda:
– Vi såg att arbetslösheten hade många i ett järngrepp och försökte hitta sätt att komma åt det.
Hon berättar att projektet är ett samarbete mellan Samordningsförbundet Skellefteå-Norsjö, Norsjö kommuns arbetsmarknadsenhet, Arbetsförmedlingen, flyktingverksamheten, individ- och familjeomsorgen och SFI:n i Norsjö, och menar att samverkan har varit den viktigaste nyckeln för att lyckas.
Therese Haga Gustafsson, handledare, Andreas Lundin, fabrikschef, Ahmed Mustafa, Ann-Louise Nyström Harnesk, Norsjö kommun, och Kenneth Vidmark, Wikan Personal.
Rent praktiskt har projektet bland annat inneburit att handledarna på de olika arbetsplatserna har fått en särskild utbildning. På Grönbo har till och med alla anställda utbildats i vad det innebär att anställa personer med utländsk bakgrund.
Ann-Louise sticker inte under stol med att finns utmaningar. Det kan ske kulturkrockar och det kan vara svårt att få arbetsgivarna att öppna dörrarna.
– Många drar örona åt sig. Då gäller det att vi kan vara där och stötta i samband med introduktionen. Sedan finns det fin kompetens i den här gruppen. Det gäller bara att matcha den mot företagens efterfrågan. Då kan det bli succé.
Det har också Ahmeds insatser på Grönbo blivit, enligt fabrikschefen Andreas Lundin. Och han kan mycket väl tänka sig anställa fler med liknande bakgrund.
– Det är vägen att gå, som jag ser det. Om Ahmed kommer in bra kan han även hjälpa andra.
Vad var det som gjorde att ni valde att hoppa på det här?
– Det är svårt att få tag på arbetskraft i inlandet. Det är ett jätteproblem. Sedan har vi ganska goda erfarenheter av att själva utbilda personal. Vi har inga krav på förkunskaper eller specialistutbildningar. Då passar det alldeles utmärkt.
Framtiden då? Ja, projekt ”Framsteg – Norsjömodellen” sträcker sig över ett och ett halvt år och avslutas vid årsskiftet. Men enligt Ann-Louise har det nu byggts upp en så pass stabil struktur att arbetet kommer att leva vidare även efter projekttidens slut.
Hon betonar också att det inom kommunen pågår andra satsningar som varit framgångsrika när det gäller att pressa ner arbetslösheten:
– Min kollega Fredrik Eriksson arbetar med extratjänster, som riktar sig mot samma målgrupp. Han jobbar med att coacha ut människor i arbete och har fått ut jättemånga.
Ahmed har också goda förhoppningar om en bra framtid.
– Om jag kan spara pengar vill jag köpa ett hus. Jag ska också försöka jobba som elektriker. Då kanske jag måste skaffa mig en elutbildning här, det kan göra det lättare för mig, säger han.