Norsjö kommuns delårsrapport för perioden januari till och med augusti pekar på ett underskott på drygt sju miljoner kronor vid årets slut.
Precis som för andra kommuner, företag och hushåll är det mycket som har blivit dyrare på senare tid.
– Inflationen påverkar oss väldigt mycket då vi köper drivmedel, energi, mat och annat. Den gör också att våra pensionskostnader stiger väldigt kraftigt, säger Eleonore Hedman.
Förutom inflationen slår även lågkonjunkturen hårt:
– Vi ser stora farhågor i att företag varslar och säger upp personer i vår kommun. I värsta fall hittar de inget alternativt arbete här utan söker sig till en annan kommun.
Eleonore Hedman konstaterar att såväl företagen som kommunen kommer att behöva all arbetskraft de kan få. Tillsammans med bostadsfrågan ser hon kompetensförsörjningen som den i särklass största utmaningen som kommunen står inför.
– Och det gäller inte bara oss, det är likadant överallt, säger hon.
Av delårsrapporten framgår att befolkningen har minskat något på senare tid. Samtidigt har Norsjö kommun antagit en strategi som sträcker sig till 2050 där kommunen siktar på att öka befolkningen med drygt 1 000 invånare.
Orsaken är att man räknar med att Northvolts etablering i Skellefteå kommer att skapa kringeffekter med utökat näringsliv, fler jobb och ökad inflyttning även i kringliggande kommuner.
Kommunchefen håller det inte för otroligt att kommunen kommer att tappa mer folk de närmaste åren, men betonar att strategin gäller på väldigt lång sikt.
– Den är också kopplad till allt annat som händer i norra Sverige, även klimatförändringarna som gör att folk trycks längre upp när det går att odla mer här.
– Långsiktigt kommer vi att öka, säger Eleonore Hedman, som trots de bistra tiderna ser ljust på framtiden för Norsjö:
– Jag tror att Norsjö har goda förutsättningar att klara sig bra. Vi har en väldigt bra grund att bygga på.
Enligt prognosen kommer kommunen att få in sju miljoner kronor mer än budgeterat i skatter och bidrag, medan verksamheterna beräknas gå drygt 14 miljoner kronor back.
Omsorgen räknar med störst underskott, 12 miljoner, bland annat beroende på tunga ärenden inom placeringar av barn och unga.
För utbildning är prognosen minus fyra miljoner kronor, vilket framförallt beror på dyrare interkommunala ersättningar för gymnasieelever i andra kommuner.