Amanda och Erick Bjuhr tillsammans med förstfödda sonen Frans som är den enda i syskonskaran på tio som föds i Sverige.
Det är försommar 1882 och makarna Erick och Amanda Bjuhr tar farväl av sin åtta månader gamla son Frans och påbörjar sin resa mot Amerika. De är bland de första att emigrera till USA.
Parets resa finns nedtecknad i boken ”Kulm history”som är skriven av Allen Konrad.
Efter flera veckors resande hamnar de till slut i Chicago, men där tar pengarna slut. De vandrar gata upp och gata ned och till slut lyckas de få sommarjobb hos en bonde. Efterföljande tid tar de sig längre och längre in i landet.
I Minnesota köper de en övertäckt vagn, en kamin, en plog, några oxar och andra förnödenheter. De hinner bosätta sig och arbeta på olika ställen innan färden till slut går mot North Dakota och Kulm för att få tag på egen jord att bruka. Paret får totalt tio barn, varav en son som är född i Sverige.
Den lilla byn Kulm där Erik och Amanda till slut slog sig till ro, grundades under utvandringen till Amerika i slutet på 1800-talet, närmare bestämt 1892. Norsjö är stort om man ser till befolkningsmängd jämfört med Kulm som är en glesbefolkad by. 2021 bodde det 368 personer i byn.
Namnet Kulm kom till när byn skulle registreras och en man kom till byn och frågade vad byn hette varpå en tysk svarade "Kulm!", efter den tyska staden med samma namn. Hade mannen frågat en Norsjöbo så kanske det hade funnits ett Norsjö i USA.
Amanda Bjuhr och barnen. Sonen Frans längst ned till vänster. Maken Erick tros inte finnas med på fotot.
Redigering: Evelina Eriksson
De första boskapsplatserna där bland andra Erik och Amanda Bjuhr byggde sitt första hem är numera bara historia och i dag vilar sly över området. Endast stenar från gamla husgrunder avslöjar att det en gång i tiden var en levande plats och ett hem till några av de människor som lämnat allt i hopp om ett bättre liv.
Senare kom även en del tyskar till byn men det tog flera årtionden innan det första svensk-tyska äktenskapet ägde rum då detta ansågs som olämpligt.
– Jag tycker att de borde markera ut området så att inte någon skördetröska kör över det sista som finns kvar, säger Sören.
Norsjöförfattaren Kurt Hugosson har författat ett kompendium om Norsjöbornas utvandring till Kulm.
Erik dör, endast 50 år gammal, och lämnar efter sig sin fru Amanda och tio barn, den yngsta var två år. Vid 71 års ålder går Amanda bort och tillsammans vilar makarna på den svenska baptistkyrkogården i Kulm, som de var väldigt engagerade i och hjälpte till att bygga upp.
De första att bygga ett trähus hus i Kulm var Anton Lindgren och hans familj.
Det förstra trähuset i Kulm som tillhörde Anton Lindgren med familj. Redigering Evelina Eriksson.
Drygt 100 år senare, under 1990-talet, reste Sören Eriksson och hans familj i utvandrarnas spår och tog sig över Atlanten för att besöka den så kallade Norsjöbyn Kulm för första gången. Men intresset för utvandringen började tidigare än så.
Som liten lyssnade Sören nyfiket till sin farmors berättelser om en släkting från hans hemby Mensträsk som var en av många som utvandrade till USA under svältåren i slutet på 1800-talet och efter sekelskiftet.
– När jag var barn på 50-talet fick jag höra av min farmor att en kusin till henne emigrerade under 1920-talet.
Kulm ligger i delstaten North Dakota.
Men vid den tiden visste Sören inget om Kulm, dit många Norsjöbor utvandrade.
– Vi hade ingen aning om att byn fanns då, säger han.
Även Sörens fru, som inte längre är med oss, hade släkt i Amerika. En tremänning i Kanada.
Senast Sören besökte Kulm var i höstas, då han spenderade två veckor i svenskbygderna Minnesota och North Dakota. Under sin vistelse i Kulm bodde han några dagar hos Norsjöättlingen Lorentz Holmgren. Där fick Sören möjlighet att uppleva den lilla präriestaden från ovan i ett litet sportflygplan som Lorentz brukar flyga.
– Lorentz frågade mig om jag visste vilket år planet var ifrån, säger Sören på bondska med en amerikansk accent och fortsätter:
– Jag gissade på att det var från 60-talet. Men planet var från 40-talet.
Kanske var det tur att Sören inte visste det innan flygturen.
– Men han hade bytt motorer och annat sedan dess.
Under resan gjorde sig Sören bekant med både ortsbor och turister.
Sören har ägnat sin lediga tid till musik och är med i ett par amatörband. I låtsamlingarna finns en egenskriven låt om Svenskbyn Kulm.
Sören lämnar köksbordet för en stund och kommer tillbaka med en keps som pryds av Svenska flaggan på ena sidan. Den användes flitigt under resan.
– Visar man att man är från Sverige så är isen bruten, konstaterar han.
Ett möte som han särskilt minns med glädje är de poliser som han träffade i Minneapolis.
– Jag letade efter en restaurang och frågade personalen på hotellet om de visste något bra matställe i närheten men de hade inget tips. Då såg jag två poliser på andra sidan gatan och gick fram och frågade dem. De berättade att det låg en restaurang längre ned på gatan och körde sakta bredvid mig och såg efter mig tills jag hade kommit rätt.
Norsjöättlingen Lorentz Holmgren visade Sören Kulm från ovan.
Generationen efter de som emigrerade till Amerika pratade bra bondska och Sören berättar att ättlingen som han bott hos under resan främst förstår bondska, men kan även prata en del. Men under sin resa under 90-talet besökte han några ättlingar som kunde nästintill felfri Norsjöbondska.
Anledningen till att många utvandrade var bland annat svält och brist på odlingsbar jord. De som var villiga att utvandra till Amerika lovades gratis odlingsmark om de blev amerikanska medborgare, byggde ett hus och brukade marken i minst fem år.
Knappt en miljon svenskar utvandrade till Amerika, varav 9 888 personer från Västerbotten. De flesta från Skellefteåområdet utvandrade till New York och totalt cirka 288 Norsjöbor. Till Kulm utvandrade 15 personer från Malå och 27 personer från Norsjö.
Under Sörens resa till USA hyrde han en bil och tog sig från Minneapolis flygplats till North Dakota och gjorde flera stopp under resan.
Utvandringen från Sverige och Norden gör sig påmind i många samhällen runt om i USA.
I Minnesota stoltserar man med vikingar av olika slag. Där finns bland annat "Viking bank" och ett museum på samma tema.
Runt om i Svenskbygderna syns postlådor dekorerade med svenska flaggan och både dalahästar och statyer av kända svenskar vittnar om att detta varit och är ett hem för många svenskar och deras ättlingar.
Kanske blir det en sjätte resa till svenskbygderna för Sören i framtiden.
– Det skulle vara kul att åka tillsammans med någon och inte själv nästa gång isåfall, tycker han.
Källa: Kulm- Norsjöbyn i USA av Kurt Hugosson, Kulm ND, town history 1892–1957 av Allen Konrad.