Husägare tröstade gråtande granne: Sedan greps hon för mordbrand

Husägaren larmades om att någon anlagt en brand vid husfasaden. Ägaren åkte hem och mötte bland andra en grannkvinna som stod och grät. Som en vänlig gest lade han ena armen om henne. Samma kvinna greps senare misstänkt för mordbranden.

Branddramats följder. Polisens utredning visade två brandplatser vid husfasaden. Detta efter den misstänkta mordbranden i Norsjö den 30 juli. Vid en husrannsakan hos den åtalade kvinnan hittades samma slags braständare som påträffades intill husväggen (bilden till höger).

Branddramats följder. Polisens utredning visade två brandplatser vid husfasaden. Detta efter den misstänkta mordbranden i Norsjö den 30 juli. Vid en husrannsakan hos den åtalade kvinnan hittades samma slags braständare som påträffades intill husväggen (bilden till höger).

Foto: Från förundersökningen

Norsjö2024-08-21 19:00

Nyheten i korthet

  • En kvinna i Norsjö åtalas för att ha anlagt en brand vid en grannes hus. Kvinnan, som grät vid brandplatsen, greps senare misstänkt för mordbrand.
  • Bevis inkluderar vittnesmål från grannar, fynd av identiska braständare hos kvinnan och vid brandplatsen, och teknisk undersökning som visar att det brunnit på två ställen vid husfasaden.
  • Kvinnan förnekar brott och tingsrätten har beslutat att hon ska genomgå en mindre sinnesundersökning inför rättegången den 27 augusti.

Allt börjar vid 14-tiden den 30 juli med att en granne till husägaren i Norsjö ska gå ut och klippa gräsmattan.

– Jag ser då att det brinner på grannens hus. Jag hämtar pulversläckaren och släcker elden, berättar vittnet i polisförhör.

Förhöret hålls vid 18-tiden samma dag, och redan då framgår det att vittnet sett att kvinnan, som nu åtalats för mordbrand, står i närheten och ”bara tittar på elden och ser passiv ut”.

– Jag ser också att det ligger tändmaterial nedanför väggen där det brann, träflisor för att få upp en eld – och det brann i gräsmattan. Jag säger att vi inte ska röra någonting ifall det blir en utredning. Jag är säker på att det var en bensinbrand.

Kvinnan går sedan till sitt garage där gräsklipparen förvaras och hämtar en bensindunk. Vittnet berättar att kvinnan frågar om vittnet tagit bensin ur dunken:

– ”Nej, varför skulle jag det”, svarar jag henne. Jag och de andra grannarna tyckte detta var konstigt, att hon frågade om någon tagit ut bensindunken.

undefined
Mordbranden i Norsjö anlades vid två av husets fasader, bilden visar den plats där det brann mest. Nu har en kvinna åtalats för det allvarliga brottet. Det fanns risk att huset brunnit ned om inte en granne ingripit med en pulversläckare, menar åklagaren.

Husägarna är bortresta när branden startar, men de får snabbt kännedom om händelsen av grannar och anhöriga, som tar bilder på platsen.

Mannen berättar:

– Jag tänkte först att branden kunde ha orsakats av grillen som vi använt kvällen innan, men när jag såg bilderna förstod jag att så inte var fallet. När jag såg var det brunnit och hur det såg ut, förstod jag att branden var anlagd.

När husägarna kommer tillbaka till huset finns bland annat grannar på platsen, däribland den kvinna som nu åtalats för mordbrand.

– Hon kommer fram till mig när jag står vid huset, hon gråter hela tiden. Efter att hon slutat prata i telefon lägger jag ena armen om henne och frågar hur hon mår. Hon svarar att hon inte mår bra och har ”dåligt samvete”. Jag frågar då om hon har något med branden att göra, men det har hon inte. Men när polisen sedan kommer till platsen så försvinner hon iväg, berättar en av husägarna i förhör.

undefined
Åklagare Irene Falk ledde förundersökningen de inledande dagarna och beslutade att kvinnan snabbt på nytt skulle gripas efter frisläppandet det första dygnet.

Att husägaren ett par dagar tidigare knackat på hos grannkvinnan, efter att han blivit kontaktad av polisen kring en orosanmälan mot kvinnan, kan enligt honom möjligen vara ett hämndmotiv (polisen slog samma dag sönder en ruta för att ta sig in i kvinnans bostad).

Hon greps snabbt misstänkt för mordbranden men släpptes samma dygn. Men sedan flera besvärande uppgifter framkommit greps hon på nytt och anhölls av åklagare Irene Falk ett dygn senare.

I polisförhör har kvinnan förnekat att hon anlagt branden hos grannen. Att hon ska ha setts av vittnen med en bensindunk i ena handen är inte sant, påstår hon:

– Jag hämtade vatten i en stor flaska, en annan granne hämtade en brandsläckare. Jag var ute och kände röklukten, jag trodde att det var någon som grillade. Jag har haft en bra relation med grannarna, vi har aldrig bråkat, förklarar hon i ett förhör den 31 juli.

undefined
Rättegången mot inlandskvinnan inleds den 27 augusti vid Skellefteå tingsrätt. Då ska hon ha genomgått en mindre läkarundersökning för att utreda eventuella misstankar om psykisk ohälsa.

Uppgifter från husägaren och vittnen, hur den åtalade kvinnan agerat och uttryckt sig vid händelsen, fynd av identiska braständare vid brandplatsen och hemma hos kvinnan samt förhör med räddningsledaren om risken för att huset brunnit ned om inte grannen ingripit, ingår i åklagare Perla Frohms bevisning. 

Den tekniska undersökningen visar också att det brunnit på två ställen vid husfasaden, varav den ena endast innebar en sotskada.

Tingsrätten har beslutat att kvinnan ska genomgå en mindre sinnesundersökning inför rättegången den 27 augusti.

Psykisk ohälsa och brott

Det finns två undersökningar som utreder den psykiska hälsan hos en brottsmisstänkt. En paragraf 7-undersökning är en liten sinnesundersökning, utförd av en rätts­läkare.

Framkommer det att den åtalade kan misstänkas lida av en allvarlig psykisk störning kan tingsrätten besluta om en rättspsykiatrisk undersökning, såvida bevisningen håller och det ska bli en fällande dom.

Undersökningen förkortas RPU och brukar pågå under en månads tid, sedan meddelas domstolen och parterna resultatet och rättegången avslutas med pläderingar i påföljdsfrågan.

Om den undersökningen visar att personen led av en allvarlig psykisk störning vid brottet och/eller i samband med undersökningen, blir påföljden i den kommande domen vanligtvis rätts­psykiatrisk vård, ofta kombinerad med särskild utskrivningsprövning.

Skälet är att rättspraxis i Sverige säger att ingen allvarligt psykisk sjuk människa får dömas till fängelse.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!