Anvar Osmanov kollar in ritningen tillsammans med kollegan Robin Edwards. Företaget har stort behov av arbetskraft och många som jobbar här kommer från andra länder.
Anvar Osmanov, 25, och Roman Lupashko, 47, har i knappt fyra månaders tid arbetat sida vid sida hos hustillverkaren Grönbo i Bjurträsk.
Båda kommer från Ukraina, började på Grönbo efter en sejour som byggnadsarbetare i Malå och bor nu i ett hus i Bjurträsk som företaget hyr, bara några minuters gångväg från fabriken.
– Det är ett bra jobb, säger Anvar, och tillägger att han är tacksam gentemot de människor som hjälpt dem att få jobb här.
Men snart tvingas kollegorna och vännerna gå skilda vägar.
Medan Roman väntar på att få hit sin fru och sin dotter måste Anvar lämna landet. Orsaken är att han är rysk medborgare med ryskt pass.
– Jag föddes i Ryssland men när jag var två år flyttade jag med familjen till min mormor i Ukraina. Sedan har jag bott i Ukraina i hela mitt liv och aldrig lämnat landet. Inte förrän kriget började den 24 februari, säger han.
Anvar berättar att han bodde i Charkiv i Ukraina men att det blev svårt att stanna där när kriget bröt ut, då både han och hans storebror har ryskt pass.
Kvar i Charkiv är nu Anvars mamma och lillebror, medan han själv, storebrodern, broderns fru och deras dotter lämnade landet i början av mars i fjol.
– Vi tyckte att det var det bästa beslutet för barnet.
Hur kändes det att lämna Ukraina?
– Vi hoppades att kriget skulle ta slut inom kanske två månader. Vi tänkte att vi skulle vänta och sedan komma tillbaka. Jag tror att alla tänkte så. Ingen trodde att det skulle pågå så här länge.
Brodern och familjen bor numera i Stockholm. Tack vare att hans fru och dotter har ukrainskt pass räknas de som ukrainska flyktingar och får därmed stanna i Sverige.
Men för Anvar är läget ett annat.
– Migrationsverket ser inte på mitt fall som att jag är från Ukraina. De ser på det som att jag är från Ryssland, berättar han.
Roman Lupashkos och Anvar Osmanovs högsta önskan är att kriget i Ukraina tar slut. Det är som en ond dröm, tycker de.
Beslutet säger att Anvar måste lämna landet senast den 31 januari. Mitt i sorgen och oron är också frågan vart han ska ta vägen.
Han har vänner i Polen och Tjeckien, men dit kan han inte åka då han inte får vistas i något annat land inom Schengenområdet.
Det är inte heller enkelt att som rysk medborgare komma in i Ukraina. För det krävs ett visum, vilket både är krångligt och tar tid. Dessutom är ukrainska myndigheter kallsinniga till att ta sig an ryska medborgare.
Anvar berättar att han funderar på att ändra till ett ukrainskt pass och att han har skrivit till ukrainska ambassaden i Stockholm för att få hjälp med det.
– De säger att om jag vill göra det måste jag göra det från Ukraina. Men det kan ta ett år eller mer, jag vet inte.
Till Ryssland vill han definitivt inte. Där riskerar han att hamna i fängelse eller skickas till fronten för att kriga mot sitt eget land.
– Det är som en ond cirkel, säger Anvar.
En som verkligen hoppas att han hittar en utväg är Roman. Han lämnade Ukraina före kriget, vilket gör att det som nu händer där känns lite overkligt för honom.
I hans hemstad Odessa har invånarna ibland bara elektricitet två timmar per dygn. Men värst är ändå alla människoliv som går till spillo.
– Jag har många vänner som var soldater i ukrainska armén. De är inte med oss längre.
– Det är som en mardröm, säger Roman.
Nu funderar Anvar på hur han en dag ska kunna återvända till Sverige, Bjurträsk och Grönbo. Men då inte som asylsökande, utan som arbetskraftsinvandrare.
Andreas Lundin, HR-chef på Grönbo i Bjurträsk, tycker att det är en stor förlust för företaget att Anvar måste sluta.
Anvar är också en uppskattad kollega på Grönbo.
Andreas Lundin, HR-chef, berättar att det är en stor förlust för dem att förlora honom.
– Det är jättetråkigt, han går en oviss framtid till mötes. Vi ser en kanonkille som bidragit enormt till fabriken, både i produktionen och som person, vi hoppas att det kommer att ordna sig.
Andreas berättar att de kommer att hålla dörren öppen för en anställning om Anvar lyckas ta sig tillbaka.
– Vi har lovat honom att hålla en plats öppen för honom om han tar sig tillbaka i rimlig tid.
Vad är rimlig tid?
– Jag kan inte säga det men skulle det gå ett halvår och han hör av sig så kan vi säkert hålla det fönstret öppet.
Anvar Osmanov lämnade Ukraina den 6 mars i fjol tillsammans med sin storebror, broderns fru och deras dotter. Efter att ha arbetat i Malå i några månader jobbar han nu med hustillverkning på Grönbo i Bjurträsk.
Andreas berättar att det kan vara möjligt att bli någon form av prioriterad samarbetspartner till Migrationsverket som företag och att det kanske skulle kunna underlätta situationen.
– Hela situationen är otroligt tråkig och beklaglig. Det känns fruktansvärt när någon som verkligen har skaffat sig en tillvaro och har ett jobb han sköter bara blir utskickad, det är hemskt.
Robert Haecks, presskommunikatör på Migrationsverket, berättar att det inte finns några generella regler för personer med ryskt pass utan att varje asylsökandes rätt till skydd prövas individuellt. Han understryker att svaren är generella och inte rör det enskilda fallet.
– Om det rör sig om en rysk medborgare bedömer Migrationsverket vad personen skulle riskera vid ett återvändande till Ryssland, inte till Ukraina.
Men även ryska medborgare kan få uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet om de till exempel är anhöriga till en ukrainsk medborgare, skriver han i ett mail.
Migrationsverket har i sitt beslut kommit fram till att Anvar inte gjort sannolikt att det finns en hotbild eller att han riskerar förföljelse på grund av sina åsikter
Vad gäller arbetstillstånd berättar han att det ska sökas från hemlandet och att huvudregeln är att det ska sökas innan inresa i Sverige, det gäller både arbetstagare och personer som söker tillstånd för eget företag.
– En person kan göra spårbyte från asylsökande till att ansöka om arbetstillstånd. Den undantagsregeln gäller en person som tidigare varit asylsökande som har en anställning, berättar Haecks.
Efter att Norran fått en fullmakt från Anvar svarar Migrationsverket lite utförligare.
”Vi förstår att det är en svår situation för honom. Migrationsverket har i sitt beslut kommit fram till att han inte gjort sannolikt att det finns en hotbild eller att han riskerar förföljelse på grund av sina åsikter”, skriver Robert Haecks i ett mail.
Vidare skriver han:
”Enbart att man inte vill inställa sig till militärtjänstgöring är inte tillräckliga skäl för att få asyl”.