Mikael Lindfors.
Enligt kommunalrådet Mikael Lindfors (S) är fjolårets bokslut väldigt speciellt. Det handlar om drygt 12 miljoner kronor i statliga pengar för flyktingverksamheten som byggts på och förts över år för år och som nu, efter påstötningar från revisionen, har lyfts in i årsredovisningen.
– Om det inte varit för det skulle vi ha hamnat väldigt nära budgeten, säger han.
Ska man tolka det som att kommunen har fått pengar för något man inte har gjort?
– Nej, den stora delen kommer från flyktingkrisen 2016 när det skrevs en massa avtal med schablonersättning. Sedan fylldes inte alla avtal det året, det har nu staten rättat till. Vi vet också att vi inte har alla kostnader första året. Nu hamnar det i likvida medel för framtida satsningar.
Samtidigt som kommunen lägger fjolåret till handlingarna börjar arbetet med nästa års budget. Enligt de beräkningar som gjorts måste kommunen minska kostnaderna med omkring sex miljoner kronor för att nå ett bra resultat.
”I 50 år har det pågått en avfolkning av stora delar av vårt land. Nu förs det äntligen en debatt om vi överhuvudtaget ska ha en landsbygd.”
– Det ser ut ungefär som tidigare år. Sedan är väldigt mycket oskrivet, vi har ett val, vart tar konjunkturen vägen och vad händer ute i världen? säger Mikael Lindfors.
Årsredovisningen visar också att befolkningsminskningen fortsätter, nu med 39 personer. Totalt har Norsjö kommun tappat närmare 300 invånare på tio år.
Utflyttningen är en stor utmaning för många landsbygdskommuner och en fråga som måste lösas högre upp, menar Mikael Lindfors:
– I 50 år har det pågått en avfolkning av stora delar av vårt land. Nu förs det äntligen en debatt om vi överhuvudtaget ska ha en landsbygd.