Efter besiktningen för några år sedan har det varit många turer kring vad som ska hända med Världens längsta linbana. Däremot har det inte gått några linbaneturer mellan Mensträsk och Örträsk.
Besiktningen visade nämligen att stolparna var i dåligt skick. Så dåligt att det skulle krävas miljoninvesteringar för att åter få igång persontrafiken på det spektakulära besöksmålet.
Eftersom de mångåriga eldsjälarna Bosse Biström och Marie-Louise Eklund hade bestämt sig för att gå i pension startades projekt ”Ny framtid för Världens längsta linbana”, en räddningsaktion med en försäljningsplan för att åtminstone behålla driften av de anläggningar som hör till linbanan.
Den såg också ut att ha gått i lås förra vintern, men när köparen senare backade ur blev läget åter ovisst. Men nu har Bosse Biström och Marie-Louise Eklund sålt sina bolag till Sonja Hellström, som ska rusta upp och driva anläggningarna tillsammans med sin sambo Lennart Hjelte.
– Vi har tänkt köra igång Bäckerudden i Mensträsk så fort det finns möjlighet. Men det är mycket som ska ordnas, så det kan ta lite tid. Sedan finns det även fina lokaler i Örträsk, säger Sonja Hellström.
Hon berättar att ett prioriterat område är att få igång stugor och boende, då det behövs i Norsjöområdet. Dessutom vill hon utveckla ett samarbete med lokala turistföretag.
Att hoppa på projektet i dessa coronatider är inget som skrämmer.
– Det finns fördelar med det också. Nu behöver vi inte kasta oss ut, vi kan göra saker med eftertanke, säger Sonja Hellström.
En del av satsningarna i Mensträsk och Örträsk tänker de finansiera genom att sälja järn från draglinan som tidigare drog linbanekorgarna. Därför ska de nu montera ned själva linbanan.
I och med att anläggningen nu är såld har även Världens längsta linbaneförening lagts ned. Vemodigt, tycker föreningens tidigare ordförande Gun-Britt Forsberg:
– Jag har fått vara med ända från start. Så visst känns det i hjärtat.
Samtidigt som hon önskar de nya ägarna lycka till tycker hon att det är konstigt att varken Västerbottens museum eller länsstyrelsen har ställt upp för att bevara det industriminne som linbanan ändå är. Det hade behövts, då pengarna inte fanns någon annanstans.
– Det blev som spiken i kistan för linbaneföreningen, säger Gun-Britt Forsberg.