Emelie Sandströms häst Era bjuder på en puss.
När Emelie var i 6-årsåldern blev hon och hennes familj grannar med en hästgård hemma i Ansmark. Emelie smög över till grannarnas hage så ofta hon kunde om somrarna för att hälsa på hästarna.
– Hon som hade hästarna blev nog less på mig för att jag var där och sprang hela tiden. Jag tror att det var hon som tryckte på att vi skulle skriva upp mig i kö på ridskolan så jag började där när jag var sex år.
Emelie berättar att hon har en ryggsäck från när hon var liten. När hennes föräldrar separerade så blev stallet hennes räddning.
– Stallet och hästarna har alltid varit min trygghet, säger Emelie.
Hon berättar att stallet blev en frizon för henne att när det var struligt hemma.
– Vi pratar inte samma språk som hästarna och man måste lära sig hästens signaler. Den ömsesidiga ömheten och respekten som man får när man kan prata med hästen har gjort att när man känner att man inte har strukturen och tryggheten i livet så får man den i stallet.
– Jag vet inte vart jag hade varit i dag annars.
Förutom hästarna så berättar Emelie att hon vuxit upp med jättefina förebilder från stallet och började hålla i lektioner när hon var i tonåren.
– Jag har gått ungdomsledarutbildningen, men i övrigt har jag lärt mig av utbildat folk.
Hästen Oscar har en speciell plats i Emelies hjärta.
Emelie har även haft en framgångsrik karriär som tävlingsryttare och tävlat i dressyr och hoppning.
En häst som hon aldrig glömmer är Oscar. En vit ståtlig häst från beridna högvakten som hon tävlade med i några år.
– Han var one of a kind.
I dag äger Emelie en annan vit springare: Stoet Era.
Emelie flyttade till Norsjö för kärleken Pontus 2018. Ganska snart engagerade hon sig i Norsjö ridklubb och vintern 2022 blev hon styrelseordförande i klubben. Emelie håller bland annat i ridlektioner för olika klasser och är huvudansvarig för alla ridskolehästar. Under de här åren har hon även blivit mamma till William, 5 år och Alice, 3 år.
Emelie och hennes vita springare Oscar som hon tävlade med i några år.
I höstas fick hon motta pris av Västerbottens landshövding Helen Hellmark Knutsson för sitt engagemang i ridklubben med motiveringen:
”När Emelie flyttade till Norsjö från Umeå tog hon med sig sitt hästintresse och blev aktiv i den ideella föreningen Norsjö Ridklubb. För 1,5 år sedan tog Emelie över ordförandeskapet i föreningen. Tack vare hennes stora engagemang och professionalitet har verksamheten utvecklats både gällande kvalitet och kvantitet. Förutom att vara klubbens ordförande är hon också ridledare, privattränare och har huvudansvaret för ridklubbens hästar. Att klara av att balansera detta engagemang vid sidan av sitt jobb och familjelivet med sambo och två barn är en bedrift. Emelie är verkligen en vardagshjälte!”
– Jag började gråta redan när jag läste mejlet, och det blev ännu värre på plats. Det är en jättefin bekräftelse.
Emelie håller i lektioner för Fanny Åhman Bjuhr och de andra i gruppen en gång i veckan.
Bakom priset ligger många sena kvällar i stallet. Den här torsdagen är inget undantag. Termometern har krupit ner till minus 20 grader och det är kyligt i stallet som börjar vara till åren. Emelie ska hålla träning för en grupp ridskoletjejer.
Ponnysarna Lady, Bella och Bibi står lugnt i sina boxar vid sidan av sina ryttare för kvällen. De ska träna om 30 minuter men innan dess ska hästarna göras i ordning.
– Vi går inte på jobbet hur som helst, det ska inte hästarna göra heller, det här är deras jobb, menar Emelie.
Nova Forsberg lyssnar fokuserat på Emelies instruktioner.
Emelie har tydliga ramar för hur bemötandet och arbetet med hästarna ska bedrivas. Stallet är hästarnas hem och ryttarna ska därför betraktas som gäster.
– Här slarvar vi inte men vi ska ha kul, säger hon.
Anyali Björnfot Eriksson och mamma Malin Björnfot hjälps åt att sätta på Lady tränset.
Som tonåring fick blev hästarna en naturlig anledning för Emelie att lära sig ta ansvar.
– Jag var inte ute och festade på nätterna, när man ska upp klockan fem och ta hand om hästarna så kan man inte göra det.
Totalt prisades 20 vardagshjältar från hela länet.
Emelie har vuxit upp sida vid sida av hästarna och på sin 34:e födelsedag fick hon den bästa tänkbara presenten:
– Era blev friskförklarad i mitten på november just innan min födelsedag. Det har varit fem månader av mycket jobb och ovisshet. Men att man lyckas och får se att all den tid man lagt ned ger resultat är en fantastisk känsla. Det blev ett av mina bättre hästminnen i mitt 34-åriga liv.