När tidtabellen ändrades i december kunde en del elever inte längre åka med den linjelagda turen.
Norran har tidigare berättat om Norsjö kommuns skarpa kritik mot Region Västerbottens sätt att hantera kollektivtrafiken och omläggningen i tidtabellen från och med den 12 december.
Förändringarna innebär bland annat att skolbarnen som har tidigare hemskjuts mot Åmliden inte längre hinner åka med den linjelagda turen.
För att lösa situationen har kommunen stuvat om i den befintliga skolskjutsen. Men det är en lösning som innebär en kraftig försämring för barnen i Kvarnåsenområdet.
Tidigare har de åkt raka vägen hem efter skoldagens slut, en resa på cirka två mil. Nu tvingas de hänga med på den långa omvägen förbi Gissträsk, Lillholmträsk och Åmliden, vilket gör att de plötsligt får en skolväg på närmare sex mil.
I tid innebär det att hemfärden som tidigare tog omkring 25 minuter nu tar drygt det dubbla.
– Det blir en himla omväg, säger Matilda Forsgren.
Hon bor i Gårdkläppen tillsammans med maken Jesper och barnen Tage, 7 år, och Alf, 4 år. De hamnade längst ut på linjen och för Tage känns resan så lång och besvärlig att föräldrarna har valt att själva skjutsa honom.
– Förr tyckte Tage om att åka skolskjuts. Han var stolt över det. Men nu vill han inte, berättar Matilda.
Till saken hör också att det är de yngsta barnen, från förskoleklass till och med årskurs fem, som drabbas av försämringen.
– Det är tufft för de mindre. Det vore annars om det var vuxet folk, säger Rikard Landin.
Han och hustrun Linda bor några kilometer öster om Kvarnåsen med sonen Oliver, 6 år. För Oliver har de långa resorna inneburit en stor omställning.
– Framförallt är han väldigt trött och hungrig, berättar Rikard.
Oliver har också väldigt tidig lunch. Att barnen inte får använda bussens toalett gör inte resan lättare.
Matilda Forsgren och Rikard Landin tycker att det är orimligt med så lång restid för små barn.
Tage och Oliver är långt ifrån ensamma om att ha fått längre resväg, då såväl Gårdkläppen som Raggsjö och andra byar i området fått ett tillskott på barnfamiljer de senaste åren.
Det gör att försämringen känns ännu mer bakvänd för de drabbade familjerna.
– Vi såg det som en fördel att det var bra förbindelser när vi flyttade hit, berättar Matilda.
Rikard konstaterar att Norsjö kommun behöver nytt blod. Då borde sådan här service prioriteras:
– Nu är det flera föräldrar som kör och hämtar sina barn. Det känns inte vettigt. Med en sådan sträcka kunde vi lika gärna bo i Lycksele. Så vansinnigt är det.
De tycker att den enda rimliga lösningen är att barnen får återgå till den tidigare resvägen. Men vad de retar sig mest på är bristen på samråd och information från kommunens sida.
– Kommunen ska samråda med barn och föräldrar. Men nu damp det bara ner. Det var inte heller alla föräldrar som fick information utan bara vissa, säger Rikard.
De ifrågasätter också om de ansvariga på kommunen verkligen har gjort allt de kan för att påverka Länstrafiken och Region Västerbotten att ändra tillbaka busstiderna.
– Tyvärr får vi känslan att de inte har gjort så mycket. De skyller på Länstrafiken och säger ”vi kan ingenting göra”. Det känns inte som att intresset finns för att lösa problemet, säger Rikard.
Den omläggning som kommunen gjorde bygger på en utredning som man startade när det stod klart att Region Västerbotten skulle göra om tidtabellen.
Utredningen innehåller tre alternativ. Förutom en justering av turen mot Kvarnåsen så att den tar svängen över Åmliden var det även kortare skoldagar för eleverna och att kommunen ersätter bussen med egen upphandlad trafik.
Men enligt utredningen får inte eleverna sin garanterade undervisningstid om skoldagen kortas. Och en egen busstur skulle gå ut över andra delar av undervisningen, då kostnaden måste tas igen på exempelvis skolpersonal eller läromedel.
Därför blev det den här varianten, en lösning som enligt kommunens utredning påverkar 33 barn på något sätt, varav åtta påverkas rejält.
Utbildningschef Camilla Hedlund säger att de har försökt hitta den lösning som drabbar så få barn som möjligt.
Camilla Hedlund, verksamhetschef utbildning på Norsjö kommun, säger att de har jämfört de olika alternativen och försökt hitta den lösning som är minst dålig för så många barn som möjligt.
– Sedan vet vi att det påverkar några barn mycket och det är olyckligt. Där har vi också försökt titta på enskilda lösningar, till exempel bussfritids.
Men är det givet att det är skolan som måste ta kostnaden för en extra buss, går det inte att begära tilläggsanslag från kommunstyrelsen?
– Det är klart att det skulle kunna gå men kortsiktigt är det skolan som måste ta det, då budgetarbetet sker inför kommande år. Samtidigt är det alltid en avvägning man måste göra på all verksamhet, vart ska pengarna läggas? Den här linjen har funnits och fungerat tidigare. Men jag förstår att man känner att det blir en försämring utifrån att man haft det bättre ett tag.
Föräldrarna menar att det blir orimligt lång resväg och restid för så pass små barn, hur ser du på det?
– Det är en lång restid men vi har fler barn som har den här typen av avstånd. Så är det även i andra kommuner, det finns till och med de som har längre resväg. Men såklart är det inget att eftersträva, det är därför vi har försökt hitta alternativa lösningar.
De säger också att det är flera som har valt att själva skjutsa hem sina barn med bilen, ska det behöva vara så?
– Jag tycker ändå att vi har en skolskjuts som går och den har fungerat förr. Det är ett val som de gör, men visst är det olyckligt att de tycker att de behöver göra det.
Vad gäller informationen till föräldrarna säger Camilla Hedlund att kommunen har informerat och samrått i omgångar. Hon säger också att de har skickat ut pappersversioner för att försöka säkerställa att informationen når ut till alla.
Camilla Hedlund håller inte heller med om kritiken att de ansvariga på kommunen inte gjort tillräckligt för att få Länstrafiken och Region Västerbotten att ändra sig:
– Vi har haft ett flertal möten. Både från utbildningssidan och bussamordnaren och även på den politiska nivån, med kommunalråd och kommunchef vid ett antal tillfällen. Så nog har vi försökt påverka så långt det har gått.
Kommer ni att göra någon utvärdering av hur det här har fungerat?
– Det vi har gjort nu är realtidsmätningar där utvärderat att det håller. Det har funnits en oro att det inte ska hålla i vintertrafiken, men det har vi sett att det gör. Sedan ser vi alltid kontinuerligt över skolskjutsarna, det är ett pågående arbete när folk flyttar in och ut.