– Om vi ska bromsa klimatkrisen och värna den biologiska mångfalden måste vi se till att hålla jordbrukslandskapen öppna, konstaterar Anna-Karin Karlsson, Norrmejeriers hållbarhetsdirektör i ett pressmeddelande.
Resultatet visar att artrikedomen är störst på naturbetesmarker som inte plöjts eller gödslats. På dessa marker identifierades upp till 54 olika växtarter och 41 olika fågelarter, att jämföra med igenväxta marker som bara rymde ett tjugotal växtsorter.
Även skötsel av vägkanter och diken samt närheten till sjöar och annat vatten påverkar artrikedomen positivt. I miljöer med öppna diken och vattendrag, till exempel vallodlingar som ger foder till betande kor, upptäcktes en anmärkningsvärd stor mångfald av fåglar.
Ungefär en tredjedel av alla rödlistade växter och djur i Sverige är beroende av varierade odlingslandskap för att överleva. Men under lång tid har den biologiska mångfalden påverkats negativt av klimatförändringar och av att jordbruk läggs ner och marken växer igen. Ett exempel är Storspoven, en rödlistad fågel som är beroende av stora gräsmarker som vallar, ängsmark eller trädor, vilket är utmärkande för det norrländska jordbrukslandskapet.
– Våra mjölkbönder håller landskapen öppna och bidrar dessutom till ett långsiktigt hållbart och levande Norrland genom att skapa arbetstillfällen och upprätthålla den inhemska livsmedelsförsörjningen, avslutar Anna-Karin Karlsson.