Enligt studien, publicerad i journalen communications earth & enviroment den gångna veckan, har Arktis uppvärmts fyra gånger snabbare jämfört med den globala takten de senaste 43 åren.
Att uppvärmningen av Arktis går fortare än genomsnittet är något som forskare varit medvetna om sedan tidigare. Däremot har tidigare forskning på området pekat på att uppvärmningstakten varit markant lägre. Omkring två till tre gånger den globala uppvärmningstakten. Till skillnad från den hastighet, fyra gånger snabbare än den globala takten, som nu konstaterats i den finska studien.
I december förra året presenterade amerikanska forskare från NASA liknande resultat och tidigare i år publicerade andra amerikanska forskare sin studie på ämnet.
Enligt Mika Rantanen, forskare vid Finlands meteorologiska institut och en av författarna till studien, är havsisens utveckling den bakomliggande orsaken.
– I grunden beror det här på samma anledningar som all annan global uppvärmning, koldioxidutsläpp och andra växthusgaser som bidrar till växthuseffekten. Men just att detta sker snabbare i Arktis beror på ett fenomen som kallas arktisk förstärkning. Då havsisen smälter alstrar vattnet i havet mer värme som därefter med kondensation hamnar i atmosfären, vilket som orsakar en kraftig uppvärmning vid dessa områden, säger han.
Enligt Rantanen motsvarar den uppvärmningstakt som uppmäts 3 grader celsius över det globala genomsnittet. Ett lågt tal vid första anblick, men som kan medföra allvarliga konsekvenser.
– Det är klart att effekterna av uppvärmningen även blir kraftigare i takt med att uppvärmningshastigheten ökar. Men det är något som är väldigt svårt att kvantifiera i dagsläget, säger han.
– Just nu pågår forskning som söker korrelationer mellan det som vi observerat och väderfenomen på större skala, exempelvis den hetta som påverkat Europa denna sommar. I dagsläget finns ingen konsensus på det området men det ska bli intressant att följa den forskningen framöver, tillägger han.
Däremot kan utvecklingen av uppvärmningstakten komma att stabilisera sig i framtiden.
– Havsisarna kan endast krympa en viss mängd. Om det ultimatumet sker så kommer temperaturökningen också att stabilisera sig, men då vid en högre temperatur än idag, förklarar Rantanen.
Erik Kjellström är professor i klimatologi på SMHI och enligt honom har den globala uppvärmningen redan satt spår i Sverige.
– Det är viktigt att betona att det här är en utveckling som pågår och medför faktiska konsekvenser redan nu, inte bara i framtiden. Det vi kunnat observera är att säsongerna, främst sommaren och vintern, förskjutits. Somrarna har blivit längre och vintrarna kortare, dessutom har de bägge blivit varmare, säger han.
Risken vid långsiktiga temperaturhöjningar ser han variera bland landets biotoper, särskilt snabbt går temperaturförändringarna i fjällen.
– När temperaturerna stiger än mer finns givetvis risken av att de skörare djurarterna och växterna påverkas kraftigt. Vi har redan idag i dialog med renägare i norra Sverige hört om att renarna får det allt svårare att hitta mat under de varmare vintrarna då regn fryser över marken, säger han.