"Det finns en övertygelse om att Rysslands historiska gränser är de riktiga", säger Lars Gyllenhaal, som själv har bott i Ryssland.
Det anser Lars Gyllenhaal, författare och militärhistoriker, bosatt i Rosvik.
– Det är en kalldusch när vi nu börjar få de här sakerna klara för oss på allvar. Det är uppenbart att det säkerhetspolitiska läget inte gjorts begripligt för den stora allmänheten. Vi har ju personer som kan Ryssland i det här landet men de har inte uppmärksammats förrän på senare tid. Okunnigheten har varit stor, säger han.
För att förstå vad som kan hända måste man först backa några steg och titta djupare på hur den ryska självbilden ser ut, anser Lars Gyllenhaal.
Vi ska återkomma till det och på allvarliga tecken om en utveckling som kan stå för dörren på Nordkalotten.
Debatten om det säkerhetspolitiska läget tog fart efter att ÖB Micael Bydén vid konferensen Folk och försvar konstaterade det för många otänkbara, att det kan bli krig i Sverige.
Någon månad innan dess, i november 2023, publicerade Stefan Lundqvist, kommendörkapten och prodekan vid Försvarshögskolan, en analysartikeln i Officerstidningen som fått stort genomslag.
Där beskriver han hur Ukrainakriget och maktspelet kring Arktis också ökar spänningen på Nordkalotten.
Här ses både nordvästpassagen och nordostpassagen. På bilden till vänster syns tydligt fördelen med att transportera varor från Asien till Europa via nordostpassagen i stället för den traditionella vägen genom Suezkanalen.
Det tidigare karga och otillgängliga området har i takt med klimatförändringarna tinat upp. Istäcket har krympt och de viktiga handelsvägarna Nordostpassagen och Nordvästpassagen är numera isfria stora delar av året.
Handeln har stor ekonomisk betydelse, och området hyser även stora naturtillgångar i form av mineraler, gas och olja. Stormakterna USA, Ryssland och på senare tid även Kina har positionerat sig i området för att visa kraft.
Ryssland har rustat och byggt nya baser efter sibiriska kusten, och även på öar som Alexandras Land, nära Svalbard, som fortsatt är demilitariserat. I den norra flottan ingår bland annat kärnvapenbestyckade ubåtar.
Kampen om Arktis mellan stormakterna har beskrivits som ett schackparti där aktörerna i dag flyttar pjäser för att visa kraft. Risken för att Nordkalotten och Norrbotten dras in i en framtida konflikt har blivit större.
Samtidigt som Ryssland rustat upp baser och byggt nya baser i området nära Arktis har Nato genomfört stora övningar.
Rysslands tankesätt grundar sig enligt Lundqvist på ett bastionförsvar, där man vill kontrollera ett område utanför Kolahalvön för att avstyra hot. Det innebär herravälde över luft och vatten, men också land. Större delen av området är norskt, men även finskt och svenskt.
Samtidigt har USA och Nato svarat med återkommande försvarsövningar i området.
Närmast på tur står Nordic Response i början av mars i Nordnorge, som ingår i Natoövningen Steadfast Defender, som omfattar 90 000 man.
Norrbottens planerade tillväxt med nya industrier och naturtillgångar som exempelvis järnmalm gör att områdets ekonomiska betydelse ökar.
Nordkalottens strategiska värde har alltså ökat. Skandinavien är på väg att bli en språngbräda mellan Arktis och det kontinentala Europa, anser Stefan Lundqvist.
Och tillväxten i Norrbotten, med nya industrier, värdefulla tillgångar i form av järnmalm, koppar, sällsynta jordartsmetaller och fosfor, samt transportleder till den viktiga hamnen i Narvik gör området ännu hetare.
"Om Sverige investerar i regionens infrastruktur och exploaterar eftertraktade naturtillgångar ökar dess ekonomiska betydelse. Det påverkar hotbilden. Ryssland behöver avskräckas från försök att öka sin makt och säkerhet genom att erövra Nordkalotten", skriver Stefan Lundqvist i sin analysartikel.
Stefan Lundqvist, kommendörkapten och forskare vid Försvarshögskolan, skrev i november en analysartikel om det nya läget.
Lars Gyllenhaal anser att rapporten är mycket välgrundad.
– Hotbilden är verklig. Men det gäller att man skiljer på vad som är möjligt i närtid och på längre sikt. Jag har svårt att se ett fysiskt hot i morgon. Däremot finns ett cyberhot och hot om psykologiska operationer här och nu. Det är lite grann den nya formen av krig. Den traditionella, där stridsvagnar rullar över fält, finns fortfarande men är inte den man primärt tillgriper.
På längre sikt anser Gyllenhaal att det finns en risk för att Arktisområdet står näst på tur när Ryssland återhämtat sig efter kriget mot Ukraina.
– Ingenting är ofrånkomligt men många tecken tyder på det. I Rysslands ögon ingår Sverige sedan länge i Arktisfrågan.
När kriget i Ukraina är över kan Arktis och Nordkalotten vara nästa anhalt för ryska aggressioner, tror experter.
Och då är vi tillbaka till Rysslands målsättningar säkerhetspolitiskt och militärt.
Lars Gyllenhaal har själv bott, studerat och jobbat i Ryssland (se faktaruta), och hänvisar bland annat till författaren och Rysslandskännaren Bengt Jangfelts bok "Vi och dom".
– Vilka är bevekelsegrunderna? De säger något om vart vi är på väg. I Jangfeldts bok framgår hur djup kärleken i det ryska samhället är till tanken om det ryska imperiet. Det finns en övertygelse om att Rysslands historiska gränser är de riktiga.
Jangfelt hänvisar bland annat till den ryska författaren Alexander Dugins verk "Geopolitikens grunder" (1997), en bok som även Gyllenhaal läst.
– Det är i princip den ryska militärens och säkerhetstjänstens bibel. Där framgår att Ryssland är "tvingade" att återta Ukraina av säkerhetsskäl. Det ger ett hum om hur de tänker och gör det som drabbat Ukraina mer begripligt.
Iskallt men glödhett. Arktis pekas ut som nästa stora konfliktområde mellan stormakterna. När Rysslands krig i Ukraina är över kan frågan ställas på sin spets, tror experter.
Ett annat avsnitt har rubriken "Den finska frågan".
– Där framgår att Ryssland måste ha kontroll över norra Bottenviken för att säkra strategisk stabilitet. Bland annat genom att ha gränstrupper i Tornedalen. Det här tänkandet har ryska officerare marinerats i under drygt 20 år. Det har funnits helt öppet men vi har valt att inte bry oss förrän nu.
Du anser inte att ett medlemskap i Nato skyddar Sverige?
– Nato gör vissa saker enklare. Tröskeln till att angripa oss blir högre. Men Nato är på inget sätt en mirakelkur. Om vi har stora problem med civilförsvaret så innebär det att det militära försvaret har problem också. Dessbättre tror jag att nuvarande regering förstått allvaret.
Hur skulle ett angrepp på Sverige, Norge och Finland se ut?
– Ren spekulation men jag gissar att man skulle försöka skära av Norge vid Narvik. Norge är smalt där. Dessutom transportleder, exempelvis Malmbanan.
En rysk attack mot Nordkalotten skulle kunna rikta in sig mot att skära av den viktiga norska hamnen i Narvik och tillhörande transportleder, exempelvis Malmbanan, tror Lars Gyllenhaal.
Lars Gyllenhaal tror att Arktis kan användas av ryssarna som ett test av Nato.
– Ett exempel är ju om ryssarna skulle ta en obebodd del av Svalbard. Skulle alla Natoländer ställa upp då? Det kan ses som ett "smart" sätt att försvaga Nato, och det här har ryssarna givetvis tänkt på för länge sen. De har redan mellanlandat med militär trupp på Svalbard efter en övning på Nordpolen, trots att de inte får det. I och för sig var de obeväpnade, men det var ett sätt för ryssarna att visa fingret och stressa Norge.
Hur ser du på Kinas tilltagande intresse för Arktis?
– Det är enorma värden på spel. Kina håller på att få Ryssland som någon slags vasall. Om det skulle gå dåligt för Ryssland, exempelvis att kriget i Ukraina skulle leda till sönderfall, är jag övertygad om att Kina står redo att ta över ryska positioner.