Det var i september 2022 som en patient sökte vård vid en vårdinrättning i Region Norrbotten.
Läkaren frågade patienten om hon och hennes föräldrar var samer, vilket hon bekräftade. Läkaren skrev in uppgiften om hennes föräldrars ursprung i patientjournalen – och skrev också att patienten sällan uppsöker läkare.
Det sistnämnda, att ”de helst inte eller väldigt sällan besöker läkare och sjukvård”, ska läkaren också ha sagt till en kollega i rummet.
Patienten tolkar det som att läkaren med ”de” avsåg samer. Hon upplevde uttalandet som rasistiskt och stereotypiserande. Hon anser att hennes etniska tillhörighet saknar betydelse i sammanhanget och att det varken var relevant eller objektivt att anteckna detta i hennes journal.
Region Norrbotten skriver i ett yttrande att det inte är diskriminerande att anteckna en patients ursprung i journalen – om det är av betydelse för vården, vilket läkaren alltså ansåg i det här fallet.
Vidare konstaterar man att det är olyckligt om uttalandet uppfattats som stereotypt. Samtidigt slår regionen fast att ”den samiska befolkningen enligt forskning generellt söker vård i mindre utsträckning än den övriga befolkningen”, men poängterar att personalen inte ska uttrycka sig som att det gäller för alla samer.
Enligt läkaren var det patienten själv som uppgav att hon sällan söker vård – och då kan det inte heller vara diskriminerande att anteckna det, anser läkaren. Vidare säger läkaren att hen inte minns exakt vad som sades vid besökstillfället.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, har nu utrett fallet och bedömer att Region Norrbotten inte har utsatt patienten för diskriminering.
Det första myndigheten tagit ställning till är om patienten missgynnades i diskrimineringslagens mening – alltså fick sämre vård – på grund av journalanteckningen. Detta bedöms inte vara fallet.
DO ifrågasätter inte patientens uppgifter om vad läkaren sagt. Men utredningen ”ger inte tillräckligt stöd” för att detta ska läggas till grund för bedömning, skriver myndigheten.