I jägarkåren finns oro för att jakten ska begränsas om samebyarna upplåter jakten.
Eric M Runesson är justitieråd, alltså domare i Högsta domstolen, och även ledamot i Svenska akademien. Han beskrivs som ett "medlingsproffs" men M:et i 62-åringens namn står inte för det, utan för Michael. När renmarkskommittén tillsattes 2021 för att utreda en ny rennäringslag utsågs han till att leda den. Lagen är 51 år gammal och många anser att den mest skapar konflikter.
Stridsfrågan så här långt har handlat om jakt- och fiskerättigheter, vem som ska ha makten i fjällen. Det är bråttom efter att Högsta domstolen i januari 2020 gav Girjas sameby ensam upplåtelserätt på statens mark. Fler samebyar kan stämma staten och Talma sameby har redan gjort det. Ett tillfälligt lagförslag ska gjuta olja på vattnet tills utredningen ska vara klar i maj 2025. Kommittén har på sig till augusti och diskuterar nu tre utkast.
– Det är skisser på hur man kan lägga upp det i tre olika modeller, men vi är inte riktigt framme än. Det är politikerna i den parlamentariska kommittén som ska visa vägen och vi inom sekretariatet måste förse dem med underlag för en diskussion, säger Eric M Runesson.
Det har fått Jägareförbundet, Sportfiskarna och LRF att gå i taket, med krav på stopp till 2025 och att utredningsdirektiven ses över igen. Riksdagen har redan tvingat förra regeringen att lägga till några rader om att hänsyn ska tas till andras behov än samernas.
– Jag tror att det har blivit lite missförstått vad det var som ägde rum. Vi ska komma fram till ett lagförslag så småningom så det är inte konstigt om kommittén börjar diskutera ett lagförslag, det måste vi ju göra eftersom vi ska lägga det i augusti, säger Eric M Runesson.
Riksförbunden som samlar minoriteterna tornedalingar, kväner och lantalaiset upplever också att de stängs ute. De har skrivit till Europarådet för att få upprättelse.
Tar ni tillräcklig hänsyn?
– Ja, det står i direktiven och är absolut vår ambition. Vi kan inte bortse från det som står i direktiven, det är ju vår lag och uppdragsbeskrivning, säger Eric M Runesson.
Han tycker inte att tilläggen påverkat utredningen.
– Jag har från början läst direktiven som de blev med tilläggen. Det är så oerhört viktigt att våra konsekvensbedömningar och underlag till politikerna har allas intressen på radarskärmen, annars blir det ju ingen stabil och vettig reglering.
Kirunapolitikern Emilia Töyrä (S) har berättat om alternativen de diskuterar.
Ett, att göra som i Girjas. Alltså att samebyarna upplåter småviltsjakt och fiske.
Två, göra ingenting. Risken är att fler samebyar drar staten till domstol.
Tre, att staten fråntas förvaltningen men har insyn, granskar hur det går till och sköter viltövervakning.
Eller så kan det bli en kombination. Beslut ska kunna ifrågasättas och samråd hållas. Att utsläcka rättigheterna ses inte som lämpligt.
Men inget är spikat.
Efter Girjasdomen ska kommittén föreslå en tillfällig lag om upplåtelse av småviltsjakt och fiske på statens mark inom samebyarnas åretruntmarker och ovan lappmarksgränsen.
Eric M Runesson konstaterar att grundlagen visar hur staten kan överta en rätt med tvång. Men det är svårt. Det ska finnas ett "angeläget allmänt intresse", vara proportionerligt och marknadsmässig ersättning ska betalas. En följd som han har varnat för kan vara att jakten även på privata marker öppnas för alla.
– Till syvende och sist blir det en politisk bedömning om man vill ta risken att utsätta en åtgärd för rättslig prövning, säger han.
Dokument från utredningen finns att läsa på nätet.
Utredningsmaterialet finns på internet där man bland annat kan läsa slutsatser om förhållandena ovanför odlingsgränsen i Lappland.
– Vi kom fram till att övervägande skäl talar för att alla samebyar i Lappland kommer kunna visa att de har en "Girjasrätt", med utgångspunkt från de principer som Högsta domstolen uttalade i Girjasmålet. Det är det vi har att gå på, säger Eric M Runesson.
En brasklapp är att de inte har några konkreta fall.
– Vi har ingen tvist att utgå ifrån utan måste försöka göra en prognos om hur det är troligt att det skulle gå. Det får utgöra beslutsunderlag för parlamentarikerna, säger Eric M Runesson.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD).
I en intervju med Sameradion inför valet sa Ebba Busch (KD) att hon inte vill att samebyarna får den, som hon säger, "hårda ensamrätt" som tillämpats i Girjas, utan att jakt och fiske snarare ska öppnas upp. Nu är hon näringsminister och högst ansvarig för renmarkskommittén.
Frågan är hur hon ser på saken nu. Vi har sökt Ebba Busch via hennes pressekreterare, men hon har inte återkommit än.