Vill du försöka minska elräkningen i vinter kan det vara värt att skaffa ett par varmfodrade tofflor. Det effektivaste du kan göra på kort sikt är nämligen att sänka värmen.
– Vi brukar säga att varje grad du kan sänka temperaturen motsvarar fem procent besparing. Då pratar vi i första hand om de som har direktverkande el, de berörs mest och det är faktiskt en stor merpart som har direktverkande el, säger Peter Palo, energi- och klimatrådgivare på Lapplands kommunalförbund.
Han berättar att fler oroliga husägare hör av sig och frågar hur de kan bli mer energieffektiva. Elpriserna är lägst i norr och många sitter på bundna elavtal ett tag till, men en del drabbas redan av dyrare elräkningar.
– De står inför en orolig tid och det man pratar om nu är spotpriser som styr vad man hamnar på för kostnad i slutändan.
Peter Palo brukar ge rådet att den billigaste kilowattimmen är den som inte förbrukas. Men vad kan man göra på kort sikt?
– Det är kanske i det här läget att försöka spara på alla kilowattimmar som det går, många bäckar små. Här i Norrbotten har vi speciella behov och inte minst en vana att nyttja kupé- och motorvärmare till bilen. Nu är det definitivt anledning att ha timer.
Andra elförbrukare är bastun, tvättmaskinen och torktumlaren. Prylar som blir varma drar ström så slå av handdukstorken, undvik att torktumla och tvätta i 40 grader istället för 60. Om du har kvar gamla glödlampor, byt till LED- eller lågenergilampor.
– De flesta har under resans gång konverterat till effektiv belysning så där är nog de flesta medvetna. Det går ju inte ens att köpa en gammal traditionell glödlampa idag, säger Palo.
En vanlig husägare han får kontakt med är den som har en gammal ved- eller oljepanna med elpatron. Han brukar råda dem att komplettera med en luftvärmepump för att sänka elförbrukningen på kort sikt. På längre sikt kan jord- eller bergvärme minska behovet av el för värme och varmvatten med uppåt 80 procent. Det är en investering på 150 000-200 000 kronor som betalar sig med tiden.
Solceller på taket har visat sig höja värdet på huset med över 100 000 kronor, enligt analyser av huspriser. Antalet solcellsanläggningar har också dubblats på bara ett par år och intresset har ökat kraftigt när elpriserna skenat.
Peter Palo tycker att fler ska börja titta på att lagra solenergi. Han menar att det mest ekonomiska är att nyttja så mycket som möjligt av den egenproducerade elen.
– Jag tror att man ska försöka göra sig så oberoende av el som möjligt. Vi har pratat länge om installation av solceller och mikroproduktion av egen el, men jag försöker få de som har intresse för det att även titta på ett system med batterilagring.
Energimyndigheten erbjuder stöd för halva investeringskostnaden upp till 50 000 kronor för energilagring.
Husets skal är också viktigt. Peter Palo pratar om "täta hus", att förhindra värmen att läcka ut. Där finns också ett paket av åtgärder man kan göra som kan i princip halvera energianvändningen, som att byta ut gamla fönster, sätta nya tätningslister och tilläggsisolera vinden eller fasaden. Ventilationen släpper ut 10-15 procent av värmen.
– En del har mekanisk frånluft och det kan bli en dyr affär för att man trycker ut varmluften. Om det är möjligt kan man med ett från- och tilluftsaggregat återvinna luften som man normalt behöver vädra ut för att få ett bra inomhusklimat, säger han.
En bra grej är att gå runt i huset med en termometer och mäta hur varmt det är i olika rum. I samband med en intervju med Vattenfalls energiexpert Lars Ejeklint i somras föreslog han att man kanske inte behöver ha så varmt i förrådet och garaget.
Han tycker också det är bra att se över sina vanor.
– Om en familj tillsammans sparar fem minuter i duschen per dag, säg en minut per person, sparar du med dagens priser 2 000-2 500 kronor per år utan att ha behövt göra en uppoffring. Temperatur och varmvatten är de stora sakerna man kan påverka, säger han.