Det är viltvårdsområden och jaktlag som på sina marker hjälper till med stödutfodring av rådjur. Ett syfte är att de inte ska svälta, ett annat ur trafiksäkerhetsynpunkt:
– Vi har gjort i ordning utfodringsplatser en bra bit från vägen och järnvägen, förklarar Greger och pekar på marken framför oss. Där har man även lagt ut kvistar som rådjuren kan gnaga av barken på, något som ingår i deras kosthållning.
Vi kör skoter över stora öppna fält. Alldeles intill skogsbrynet har man placerat ut hö och en foderbinge. Vi ser två rådjur, men när vi närmar oss försvinner de in i skogen.
– De vet att vi kommer med mat, så de håller sig en bit in i skogen tills vi har åkt iväg, säger Greger.
På skotersläpet står hinkar med potatis. Han förklarar att det är en potatisodlare som skänkt massor till stödutfodring.
Greger häller ut potatisen på marken på olika platser. Sedan hackar han sönder den i bitar.
– Den är rätt frusen, så jag brukar finfördela den så blir det lättare för rådjuren att äta den, säger han.
De har också kört kors och tvärs med skoter och fyrhjuling över området. Det underlättar för rådjuren att ta sig fram. Dödligheten i rådjursstammen är hög vintertid. Är vintrarna kalla och snörika svälter djuren och många blir trafikdödade.
– Kan vi stödutfodra och hålla utfodringsplatser långt från vägar och järnvägar så klarar sig fler djur.