Johan Listmark tycker att lantbrukarna i norra Sverige bör utforma en strategi för en extrem väderlek för varje investering och produktionsbeslut som ska tas.
En av huvudfrågorna som ställdes under evenemanget var hur jord- och skogsbruket ska möta det förändrade klimatet – och hur kan det bidra till minskade klimatutsläpp?
Den 8 oktober presenterade FN:s klimatpanel, IPCC, sin specialrapport om 1,5 graders global uppvärmning.
– Vi ligger redan nu på en ökning på 1 grad och 1,5 graders global uppvärmningen kommer att få allvarliga konsekvenser för många människor, för miljön och för ekosystemen, säger Johan Litsmark.
Globalt lever mänskligheten som om man hade 1,7 jordklot.
– Och i Sverige är motsvarande siffra 4,2 jordklot.
Johan Litsmark konstaterar att jordbruk och skogsbruk har en nyckelroll i att lösa många av de utmaningar som mänskligheten står inför i klimatfrågan.
– Det är trots allt fotosyntesen som tar hand om alla utsläpp av koldioxid. Ökad användning av fleråriga grödor skulle innebära att mer kol binds och att humushalten ökar i åkermarken.
I norra Sverige har vegetationsperiodens längd ökat med ungefär två veckor under de senaste 40 åren.
– I och med det förändrade klimatet kommer den att öka snabbare än så, vilket medför möjligheter att öka skördarna, berättar Johan Litsmark.
– Det är trots allt fotosyntesen som tar hand om alla utsläpp av koldioxid. Ökad användning av fleråriga grödor skulle innebära att mer kol binds och att humushalten ökar i åkermarken, säger Johan Listmark.
Men han pekar också på utmaningar som detta innebär för lantbrukarna i norr.
– Nya ogrässorter, skadeinsekter och svampar kommer att dyka upp. Det finns ökad risk för utbrott av smittsamma sjukdomar och en lägre grundvattennivå, säger Johan Litsmark.
Han tycker att lantbrukarna i norra Sverige bör utforma en strategi för en extrem väderlek för varje investering och produktionsbeslut som ska tas.
– Det gäller att anpassa den ekonomiska risken i företagen och det är också viktigt att ha en god soliditet.
Han uppmanar lantbrukarna att lära sig mer om nya grödor och att odla flera olika grödor för att sprida risken.
– Det gäller också att utveckla alternativa lösningar för vattenförsörjningen, avslutar han.
Ett 90-tal lantbrukare fanns på plats för att lyssna till föreläsningar och delta i olika workshops.