Här syns det område där flest boende berörs. Bruna linjer är vägar. Den primära zonen är rosa och den sekundära blå. Ytterst ligger den tertiära zonen som markeras med en blå prickad linje, den går jättelångt åt väst och nordväst utanför denna karta.
För två år sedan kom kommunens första förslag till vattenskyddsområde. Det görs för att Guldstadens vattenverk byggs vid Medle.
Det var en hel del kritik, och vissa krav mildrades. Förslaget skickades sedan till länsstyrelsen, som bestämmer.
Så blir reglerna för vattenskyddet. De lindrades efter böndernas protester.Nu i vår har länsstyrelsen gjort en remissrunda, och nya tunga instanser har uttalat sig.
Stort område utpekat
En av dem är havs- och vattenmyndigheten. Den kritiserar att den yttersta zonen, tertiära, är jättestor, men inte berörs av några regler. Det anses olämpligt att peka ut så stort område utan tydligt syfte.
Zonen är cirka 4 mil lång och drygt en mil bred.
Det blir en stor administrativ börda att så många fastighetsägare ska ha rätt att yttra sig och nås av beslut, anses det.
Dessutom får samtliga fastigheter en anteckning i fastighetsregistret om att det finns en belastning på deras mark. En åtgärd som troligen blir "svår att kommunicera" till de drabbade, som myndigheten skriver.
Helena Jonsson, ansvarig för vatten och avlopp på Skellefteå kommun, säger att det stämmer att det blir en anteckning. Men hon hoppas att det inte ska ses som en belastning.
– Det handlar om att boende ska vara extra uppmärksamma och vara medvetna om att de bor i ett känsligt område. Exempelvis om en lastbil kör omkull och börja läcka bränsle.
Otydliga gränser
Vidare tycker havs- och vattenmyndigheten att gränserna mellan zonerna bör följa vägar och andra synliga gränser. ”Det får inte finnas osäkerhet om var i vattenskyddsområdet man befinner sig”, står det.
Till sist ges kritik mot en portalparagraf som innebär att allt som är miljöfarligt och inte är reglerat är förbjudet. ”Den uppfyller inte miljöbalkens krav på rimlig precisering”, skriver myndigheten.
Jord- och skogsbruk
För två år sedan ordnade kommunen samråd, och då var jord- och skogsbrukare kritiska, vilket Norran berättade om i flera artiklar. Därför mildrades reglerna, och det blev tillåtet att parkera traktorn på den egna gården.
Markägare i Medle ryter till: ”Vi åläggs merkostnader på grund av det nya vattenskyddsområdet”200 fastigheter drabbas när Skellefteås dricksvatten ska skyddasSå ifrågasätts vattenreglerna av Medles markägareI övrigt kvarstår några kritiserade regler för jord- och skogsbruk. De handlar om lagring av vägsalt (förbjudet), markberedning (kräver tillstånd), användning av växtskyddsmedel (förbjudet), användning av andra kemikalier (kräver tillstånd).
Då talar vi hela tiden om primär zon, alltså den hårdast reglerade. Där finns 208 fastigheter.
Tre markägare
Nu har kritiken nästan tystnat och endast tre markägare hörde av sig.
Ulf Furberg, jordbrukare i Medle, var en av dem. Han är nu relativt nöjd, och utgår från att man ska få tillstånd för markberedning, bekämpningsmedel med mera.
Däremot är han kritisk till reglerna om jord- och bergvärme. Det ska kräva tillstånd, men Ulf anser att alla som bor i en befintlig bostad ska få installera sådant.
– Det gavs antydningar i samrådet om att det kan tillåtas. Nu vill jag ha en garanti innan reglerna bestäms av länsstyrelsen, säger han.
Ulf Furberg är också kritisk till gränsen mellan de två skyddszonerna som är ritad med ett brett streck på kartorna, som motsvarar 50 meter i verkligheten. Han anser att gränsen blir för luddig, och tycker att den ska följa naturliga avgränsningar såsom vägar.
Vill ha totalförbud för jordvärme
Även Skellefteå kommuns miljöavdelning tycker till. Den anser att reglerna om jord- och bergvärme bör vara strängare, nya installationer bör vara helt förbjudet i primär zon.
Miljöavdelningen hänvisar till domar från miljööverdomstolen när två fastighetsägare som nekats bergvärme hade överklagat. SGU, Sveriges geologiska undersökning, avrådde då från grävning, och domstolen höll med.
”Det finns inte chans att vi kan ge tillstånd för berg- och jordvärme, och då ska det inte stå i föreskrifterna heller. Det ger bara en massa falska förhoppningar” är budskapet i miljöavdelningens yttrande.
Däremot vill de ge en liten lättnad när det gäller så kallat ”gråvatten” (bad-, dusch, och diskvatten). Det borde få släppas ut i naturen efter tillstånd, menar man.
Får man plöja sin åker?
Miljöavdelningen sätter också fingret på en fråga som nog ingen har tänkt på: Vad menas egentligen med maskinell markberedning? Blir det krav på tillstånd även om man vill plöja och harva sina åkrar? I så fall skulle markägare drabbas mycket mer än de själva har trott. Inte bara skogsbruket alltså, utan även jordbruket.
Driva kraftverken
Ännu en kritisk instans är Skellefteå Kraft. Det oroar sig för drift och arbeten med sina kraftverk i Skellefteälven.
Bolaget vill ha samma undantag som trafikverket fått när det gäller risker för omedelbar skada på vägar och järnvägar. Då får man göra schaktning och markarbeten och begära tillstånd först i efterhand. Skellefteå Kraft vill ha samma möjlighet när det gäller dammsäkerhet samt risk att elproduktion ska slås ut.
Bolaget vill också att tillfälliga elverk och lyftkranar ska räknas som arbetsfordon, även om de inte har en motor och kan röra sig. Då får de användas utan krav på tillstånd.
Vidare vill kraftbolaget ha olja i betydligt större mängder än reglerna, eftersom det finns i transformatorer och hydraulik.
”Det går inte ha en framtida elproduktion med de föreslagna volymgränserna”, skriver bolaget.
Skellefteå Kraft vill också göra upplag av sådant som fastnar i intaget till kraftstationerna, i väntan på att det ska forslas bort. En sådan hög av ris och bråte omfattas inte av någon regel, och skulle annars vara förbjuden eller åtminstone kräva tillstånd.
De var nöjda
SGU, Sveriges geologiska undersökning, tillstyrkte förslaget . De gillar att dricksvattnet får ett bra skydd.
Trafikverket var nöjt med att kunna sköta vägar och järnväg som önskat.
Skogsstyrelsen hade en smärre anmärkning kring formalia.
Sametinget hade inga anmärkningar.
Totalt kom det nio yttranden.
Justera oklarheter
Helena Jonsson hoppas nu att hennes avdelning får en chans att yttra sig om yttrandena, innan länsstyrelsen bestämmer.
– Vi kan absolut förtydliga varför vi gjort den stora tertiära zonen, samt vad som menas med markberedning.
– Men totalt sett så försvarar vi att det ska finnas regler. Man måste komma ihåg syftet, som är att säkra kvalitén på dricksvattnet, säger Helena Jonsson.
Att arbetet med vattenskyddsområdet drar ut på tiden är ingen fara för vattenverkets del. Om cirka ett år är det meningen att dess vatten ska rinna ut i ledningarna för att nå kunderna.
– Vi kan köra igång även om det inte finns formellt vattenskyddsområde beslutat.
Helena Jonsson ansvarar för vatten och avlopp på Skellefteå kommun. Här är hon i det gamla vattenverket Abborrverket, som ska överges när det nya tagits i bruk.