Christine och Göran Schedin, med rötterna i Skellefteå. Nu sitter de i karantän i Spanien.
De lever dagarna i sitt hus Senorio de Marbella och försöker få dagarna att gå.
– Göran åker och handlar en gång i veckan. Vi får inte åka tillsammans. Det är poliser överallt.
Det låter riktigt illavarslande …
– Men de ringer från Stadshuset och frågar om allt är bra, om vi är friska och om vi vill ha hjälp med något. De mailar också telefonnummer som man kan ringa om man vill ha kontakt och hjälp, så spanjorerna försöker bidra om vi saknar något. Bara matbutiker och apotek är öppna.
Hur länge kan detta pågå?
– Hemkarantän är tills vidare förlängd till efter påsk. Allt är stängt, alla hotell och restauranger, all personal uppsagd. Poliserna kör runt med med megafoner och skriker ”gå hem”.
Coronakurvan för Spanien ser hemsk ut, omkring 40 000 smittade/testade och runt 3 000 döda. Värst är det i Madridområdet.
– Personal flyr från ålderdomshemmen där det ligger döda. Så är det, faktiskt.
Hur ser Solkusten ut?
– Den är lindrigare drabbad men även här finns många dödsfall. Även här saknas liksom, i delar av Sverige engångsmaterial, och skyddsutrustning. Vi är anslutna till ett privat sjukhus som kommer på hembesök och även hämtar med helikopter när det är allvarligt.
Hur bor ni?
– I en mäktig gated community, stor som flera kvarter i Stockholm och i området brukar vi kunna röra oss fritt, gå ut med hunden samt spelar paddel.
Längtar ni tillbaka till Sverige?
– Ja, lite, men risken att man blir smittad eller råkar få något på sig och smittar någon annan känns för stor …
Till råga på allt hade familjen laddat för kalas eftersom Göran fyller 70 inom kort.
– Det blir han och jag hemma, säger Christine Schedin.
Familjen är mantalsskriven i Marbella.
I stan finns 130 nationaliteter, bland annat en ganska stor svenskkoloni i området.