Bassängen i Norsjö inspekteras var tredje månad. ”Det är omöjligt att säga när vi måste stänga”, säger Mats Skoogh, som hoppas att ett beslut om ett nybygge är fattat när den dagen kommer.
Simhallen i Norsjö byggdes 1966. Det betyder att den tekniska livslängden redan har passerats. Och det märks.
Dels har ytterväggarna tydliga fuktskador. Men framförallt har ihållande läckage lett till skador i betong och armering på bassängens undersida.
Än är det liv och rörelse i simhallen i Norsjö. Men klart är att anläggningen sjunger på sista versen.
En besiktning som gjordes 2018 visade att bassängen är i så dåligt skick att en renovering inte är något alternativ.
Kommunalråden vill få staten att skjuta tillEnkät: Så tycker Malå- och Norsjöborna om simhallen– Visst kan man sätta i en balja eller en plastduk. Men det skulle bara ta tio-tolv år så är vi där igen, säger Mats Skoogh, avdelningschef fritid och service på Norsjö kommun..
Kontroller
För att inte få någon obehaglig överraskning gör personalen en ny bedömning var tredje månad.
– Men jag kan inte säga något om livslängden. Det kan gå fort. Om vi har tur klarar det sig några år till.
Den tekniska livslängden på en simhall brukar beräknas till 50 år. Att den tiden har gått märks på betongen och armeringen under bassängen i Norsjö.
I Malå är läget än värre. Där stängdes simhallen för drygt två år sedan.
Ebbe Ström Bergstedt, enhetschef fastigheter på Malå kommun, berättar att problemen blev akuta våren 2017. Då fick många besökare skärskador i fötterna efter att trampat på krackeleringarna som uppstått i kaklet.
Ett försök att slipa ned och måla över de vassa kanterna misslyckades och senare samma år beslutade kommunfullmäktige att stänga hallen.
Simhallen i Malå har stått tom och öde i drygt två år. Ebbe Ström Bergstedt är med i arbetsgruppen som jobbar med frågan.
Till saken hör också att Malå kommun då hade inlett ett ekonomiskt stålbad, där stängningen av simhallen var en av flera stora besparingar.
Asbest
Simhallen i Malå byggdes 1967 och har precis som i Norsjö passerat sin tekniska livslängd. Här har man sedan tidigare haft problem med fukt och dålig luft, dessutom finns det asbest i huset.
Hur ska vi klara kraven på simkunnighet? Kommer de att ändra i skollagen om inte alla får möjlighet att ha simundervisning? Om inte alla får samma förutsättningar kommer det att bli stora problem.
– Och vi misstänker att vi har samma skadebild i bassängen som i Norsjö, säger Ebbe Ström Bergstedt.
I Malå har det funnits förhoppningar om att hallen ska gå att renovera. Men enligt Ebbe Ström Bergstedt är byggnaden i så dåligt skick att den vägen är stängd.
– Antingen blir det ett nej eller nyproduktion. Det är de två alternativen jag ser för dagen. En renovering är i princip avskriven, säger han.
När kommunen i höstas gick ut med en enkät tyckte 95 procent av de 650 personerna som svarade att Malå behöver en simhall.
Nu har både Norsjö och Malå kommuner bildat arbetsgrupper som jobbar med frågan. De hjälps också åt i ett samarbete som även innefattar Arvidsjaur, som är i samma läge.
Medborgardialog
Arbetet ska utmynna i ett beslutsunderlag med en kostnadskalkyl och så småningom ett beslut om en framtida inriktning.
– I Malå ska vi ha en ny dialog med medborgarna i början av mars, berättar Ebbe Ström Bergstedt.
Vad prislappen för ett nybygge hamnar på är alltså inte klart. Men en siffra som har nämnts flera gånger är hundra miljoner kronor – enorma pengar för en kommun med mellan 3 000 och 4 000 invånare.
– Det är finansieringen som är knäckfrågan, konstaterar Ebbe Ström Bergstedt.
Samtidigt är det ett stort avbräck att stå utan simhall. Inte minst för skoleleverna, som har rätt till simundervisning.
I Malå har man löst det genom att bussa barnen till Kristineberg. Men det kostar också pengar, samtidigt som det inte finns några garantier för hur länge simhallen i Kristineberg kommer att finnas kvar.
Simundervisning
Norsjö och Malå är också långt ifrån ensamma om sin situation. Arvidsjaur har redan nämnts, Vindeln är ett annat exempel och runt om i länet finns det fler simhallar som byggdes på 60- och 70-talet och som nu håller på att vara uttjänta.
Mats Skoogh funderar på hur det ska gå med simundervisningen om allt fler orter blir vita fläckar på kartan.
Kanske Lycksele och Skelleftehamn klarar av det. Men hur många fler simhallar kan ta emot elever från andra kommuner som behöver lära sig simma? resonerar han:
– Hur ska vi klara kraven på simkunnighet? Kommer de att ändra i skollagen om inte alla får möjlighet att ha simundervisning?
– Om inte alla får samma förutsättningar kommer det att bli stora problem, säger han.