Strandskyddsreglerna har setts över i en utredning som presenterades i vintras.
Strandskyddet har blossat upp som en het politisk fråga. Det märktes inte minst i samband med regeringskrisen, då sprickan mellan Centerpartiet och Miljöpartiet blev tydlig.
Frågan vållade även debatt i vintras, när regeringens särskilda utredare presenterade sitt förslag till nya strandskyddsregler. Förslaget fick kritik från flera håll.
Dels från miljöorganisationerna, som menar att lättnaderna kommer att göra att den biologiska mångfalden och allmänhetens tillgång till stränder hotas. Dels från kommunerna, som hade hoppats på större lättnader på landsbygden och ett ökat lokalt inflytande.
Malå och Norsjö är några av de kritiska kommunerna. Här har också den gemensamma miljö- och byggnämnden flera gånger gjort en generösare bedömning än länsstyrelsen när det gäller att bevilja dispens.
I flera fall har ärendena gått vidare till Mark- och miljödomstolen och i vissa fall till ännu högre instans.
När kommunerna och länsstyrelsen varit oeniga har det oftast gällt vilka marker som ska betraktas som Lis-områden, det vill säga områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.
För att det ska få byggas i ett sådant område anser länsstyrelsen att det ska klassas som Lis-område i kommunens översiktsplan, eller åtminstone finnas en tydlig plan för hur området ska utvecklas.
Jesper Forsman fick till slut dispens på en fastighet som har varit i släktens ägo sedan 1850-talet.
Kommunerna å sin sida menar att det är svårt att veta var folk vill bygga och vill se en friare tolkning av begreppet. I flera fall har också Mark- och miljödomstolen gått på kommunens linje.
Miljö- och byggchef Elin Nilsson och byggnadsinspektör Erik Lundberg sticker inte under stol med att de testar gränserna:
– Praxis är ganska snävt satt. Den skapas inte här utan i södra Sverige, säger Erik Lundberg.
Är de för stelbenta på länsstyrelsen?
– De har sitt uppdrag, de ser till att vi gör rätt. De har sina direktiv och gör vad de ska. Om det skulle prövas i en annan länsstyrelse tror jag att det skulle bli samma resultat, säger Elin Nilsson.
Om man vänder på det, är ni för generösa?
– Vi driver utvecklingen. När vi har utrett och det inte finns något motstående intresse och marken är halvt ianspråktagen överallt borde det inte finnas något hinder. Om till exempel samebyn säger nej så är det nej. Men om ett sådant intresse inte finns, vem ska vi då skydda? undrar Erik Lundberg.
Malås kommunalråd Lennart Gustavsson (V) vill också se en förändring. Han tycker att mer borde beslutas lokalt:
– Beslutsfattarna måste inse att Sverige ser olika ut. Regler som passar bra i urbana miljöer kan vara kontraproduktiva för andra. Det är en generell åsikt som jag har.
– När det sedan gäller strandskyddet tror jag till exempel att varje Arjeplogsbo har tre sjöar.
Stina Sjöblom, enhetschef för samhällsutvecklingsenheten vid länsstyrelsen i Västerbotten, säger att länsstyrelsen bara har att följa den lagstiftning som riksdagen har beslutat om.
Hon framhåller också att länsstyrelsen och kommunerna oftast är överens. Det är bara i några procent av fallen som de tycker olika.
De fall som tas upp till prövning i domstol kan dra ut rejält på tiden.
Samtidigt konstaterar hon att Malå och Norsjö sticker ut när det gäller Lis-områdena. Och i de fall där länsstyrelsen sagt nej så tycker myndigheten att kommunerna har varit alltför generösa.
– Ett Lis-område ska pekas ut i översiktsplanen så att resten av medborgarna får tycka till. De kan tycka ”men det är ju vår badstrand, där vill vi inte att det ska byggas”, säger Stina Sjöblom.
Hon betonar att miljöbalken är en skyddslagstiftning som både ska värna om allemansrätten och skyddet för djur och natur:
– Det finns ett fåtal precisa undantag. Vi har inte så mycket spelmån.
Att allt fler fall prövas i högre instans beror inte bara på att kommunerna testar gränserna. Det är också fler som vill bygga i strandnära lägen.
Det märks tydligt på ansökningarna. I mitten av juni hade Malå-Norsjö miljö- och byggnämnd fått in 31 ansökningar, vilket ska jämföras med 28 under hela förra året, 22 året innan och 10 året dessförinnan.
Pandemin är förmodligen en förklaring, men knappast den enda.
– Vi upplever att många som har sommarstuga river och bygger nytt. Det kan eventuellt vara en generationsväxling som pågår, säger Elin Nilsson.
– Sedan har värdet ökat. Det gör att man är mer benägen att sälja, inflikar Erik Lundberg.