Just den här dagen har det dukats upp till fest i seniorboendets matsal på Furugatan i Malå. Men annars står den mest tom och öde sedan måltidsservicen lades ned vid årsskiftet.
Vid årsskiftet slutade Malå kommun servera mat i matsalen vid seniorboendet på Furugatan. I stället får de boende maten serverad i små plastlådor som hemtjänstpersonalen delar ut på rummen.
Kommunalrådet vill utreda ny boendeformBeslutet möttes av protester och starten blev stökig. Ingemar Mörtsell, som hade sin 98-årige pappa Evald på seniorboendet, berättar att han fick åka och köpa smör, bröd och mjölk då det inte fanns med från starten på nyårsdagen.
Maine Sjögren och Michael ”Ilo” Lindberg gör sig redo att dela ut matlådorna på Gästis i Norsjö. Numera är mathanteringen över på några minuter.
– Det var mycket svagt organiserat. Ändå hade de haft ett helt år på sig, säger Ingemar.
Flyttade pappan
Snabbt upplevde han också hur Evald blev allt mer isolerad. Det slutade med att han flyttade pappan till serviceboendet, som ligger i en annan korridor i samma byggnad.
– Det kunde inte ha blivit bättre. Nu har jag det bra, tycker Evald.
98-årige Evald Mörtsell flyttade från seniorboendet till serviceboendet på Furugatan. Nu får han äta alla måltider i matsalen om han vill.
Men de som bor kvar på seniorboendet saknar de gemensamma måltiderna. Inte minst samvaron runt matborden.
– Vi vill inte sitta för oss själva med en matlåda. Man har tur om man ser en människa utanför dörren, säger Stina Eklund.
Försämring
Majvor Renlund håller med:
– Jag skulle önska att de som tog beslutet var tvungna att bo här en vecka. De skulle nog uppleva att det är betydligt annorlunda än vad de trott.
De tycker också att maten har blivit sämre sedan kommunen började med matlådor och ifrågasätter om förändringen verkligen innebär någon besparing.
Ingemar Mörtsell och Anita Östlundh tycker att informationen kring förändringen har varit dålig och säger att många boende känner sig lurade då de räknat med matserveringen.
– Det kostar att personalen måste springa så mycket, säger Henry Renström.
Trygghetsboenden
Norsjö har tidigare gjort samma resa som Malå kommun. På Gästis och Klockarbo har det nu gått drygt ett år sedan matserveringen togs bort.
Boendena har omvandlats till trygghetsboenden, vilket bland annat innebär att fastighetsägaren Norsjölägenheter har anställt en trygghetsvärd som hjälper till att ordna aktiviteter i husen.
Jag skulle önska att de som tog beslutet var tvungna att bo här en vecka. De skulle nog uppleva att det är betydligt annorlunda än vad de trott.
Och visst träffas de boende på olika aktiviteter och visst trivs de allra flesta. Men det hjälper inte – många som bor på Gästis har fortfarande borta matserveringen och den gemenskap som den innebar:
Trots att det är lunchtid står matsalen på Gästis tom och öde. Även om det ordnas aktiviteter så saknar de boende gemenskapen runt matbordet.
– Det värsta är att man äter sämre när var och en sitter på sitt rum, säger Vivi-Ann Sjögren.
Social samvaro
Doris Nilsson håller med:
– Maten blir mycket godare om man sitter och äter bredvid någon, säger hon.
Precis som i Malå får de maten serverad i små plastlådor som personalen bär ut. Förutom att mycket social samvaro försvann har det även blivit svårare för hemtjänsten att se hur folk äter och mår.
En annan följd är att det blir väldigt mycket sopor. Hur rimmar det med pratet om att plasten ska bort? undrar boende och personal.
Både Malå och Norsjö kommuner har motiverat beslutet med att de som bor på Furugatan, Gästis och Klockarbo är vanliga hyresgäster. Om de då inte har något biståndsbeslut ska de behandlas som vilka andra hyresgäster som helst.
Inte samma sak
Men jämförelsen haltar, tycker boende, anhöriga och personal som Norran pratar med.
– Det kan aldrig vara samma sak att bo ensam i Åmliden som att bo i ett sådant här boende, säger Michael ”Ilo” Lindberg, som arbetar inom hemtjänsten i Norsjö.
Anita Östlundh, anhörig och engagerad inom SKPF i Malå, är inne på samma linje:
– I min värld har politikerna lurat sig själva om de säger att det här är samma sak som att bo på Backgatan eller i Adak. Okej att det här är lägenheter, men det rätta namnet är bostadsanpassade lägenheter.
Hon är kritisk till att alla småkommuner springer efter de större kommunerna och städerna och inrättar trygghetsboenden.
Omorganisation
Det fungerar på större orter där det finns stiftelser som kan driva dem och ett underlag att ha full service som även inrymmer måltidsservice. Men så är det inte på mindre ställen, menar Anita Östlundh.
En annan likhet mellan Malå och Norsjö är att båda kommunerna på senare tid har omorganiserat hemtjänsten och skapat nya personallokaler utanför boendena.
Olyckligt att det skedde ungefär samtidigt, tycker Maine Sjögren, som arbetar inom hemtjänsten i Norsjö:
– Det mest ironiska är att man kallar det trygghetsboende. Trygghet är att ha folk omkring sig, men nu är vi inte längre här, säger hon.