Målet med Autoplant är att skapa ett autonomt system för markberedning och plantering med hög precision, låg miljöpåverkan och god arbetsmiljö.
Under en workshop i EU-projektet ArcticHubs, där Malå som skogsnav utgör en hubb, genomfördes premiären för världens första självkörande markberedaresom forskare vid Luleå utvecklat i samverkansprojektet Autoplant.
– Den första prototypen av markberedaren, som även ska kunna genomföra plantering, har tidigare bara testats i simulerad miljö i vårt labb. Men nu är det skarpt läge i rätt miljö mitt ute i skogen, säger Magnus Karlberg, professor och forskare vid Luleå tekniska universitet.
Med sig vid testet hade han Håkan Lideskog och Torbjörn Lindbäck som också är forskare vid Luleå tekniska universitet.
– Maskinen kan styras med fjärrkontroll men också programmeras för att utföra arbete helt på egen hand med hjälp av artificiell intelligens som är en del av systemet, berättar Håkan Lideskog.
Man har utvecklat den autonoma plantmatningen så att det nu är möjligt att utföra hela sekvensen från plockning från plantkassetter till planterad planta utan någon mänsklig inblandning.
Maskinen är så smart att den själv kan läsa av omgivningen och upptäcka områden som är känsliga och inte lämpliga för markberedning.
Världspremiären genomfördes under överinseende av många intresserade skogsmänniskor från olika organisationer och företag som deltar i projektet ArcticHubs.
– Tidigare har vi genomfört fälttester av en självkörande skotare som byggts på samma plattform som markberedaren, säger Håkan.
Målet med Autoplant är att skapa ett autonomt system för markberedning och plantering med hög precision, låg miljöpåverkan och god arbetsmiljö.
Magnus Karlberg och Håkan Lideskog visar på skärmen vad som händer med markberedaren.
– Prototypen ska i förlängningen kunna kommersialiseras och appliceras på olika typer av terränggående skogsmaskiner, säger Magnus.
Att man satsar på automatisering av planteringen handlar bland annat om att det idag är svårt att hitta arbetskraft till den fysiskt tunga planteringen.
Prototypen ska i förlängningen kunna kommersialiseras och appliceras på olika typer av terränggående skogsmaskiner.
– Dessutom är plantöverlevanden inte tillräcklig hög och maskinell plantering ger en konstant hög planteringskvalitet, konstaterar Håkan.
Det forskarna arbetat en hel del med är att få sensorsystemen mer robusta så att de klarar skakningar och olika väderförhållanden. Det gäller också att hitta sätt att detektera hinder under mark och att få till en skonsam markberedning och terrängkörning med lättare och mer energieffektiva maskiner.
– Skogsplantering och markberedning är en miljökänslig del av skogsbruket. Med den här lösningen blir det mindre markstörningar genom att mindre areal behöver markberedas, säger Magnus.
Magnus Karlberg berättar för deltagare om markberedarens funktioner.
Håkan konstaterar att maskinen är så smart att den själv kan läsa av omgivningen och upptäcka områden som är känsliga och inte lämpliga för markberedning. Till exempel kan maskinen upptäcka renlav och ska då välja andra vägar för att skona marken.
– Maskinen tar helt enkelt bättre och mer objektiva beslut än vi människor, menar han.
På sikt kan förarlösa maskiner ta över det tunga manuella planteringsarbetet samtidigt som maskinoperatörerna slipper utsätta sig för helkroppsvibrationer, vilket är fallet i traditionella markberedare. Förarlösa maskiner, som i en framtid delvis skulle kunna övervakas på distans, kan också locka nya arbetstagargrupper.
"Vi har visat att tekniken finns och fungerar", säger Magnus Karlberg.
− Även om det fortfarande är många år bort, och kommer ske gradvis, är vi övertygade om att den tekniska utvecklingen med smarta autonoma skogsmaskiner är framtiden för skogsbruket. Vi har visat att tekniken finns och fungerar, avslutar Magnus Karlberg.
I projektet Autoplant deltar Luleå tekniska universitet,Skogforsk, Bracke Forest, Skogstekniska klustret, SCA, Södra, Holmen, Sveaskog och Stora Enso.