Olle Ögren berättar att bland de största och viktigaste jobben har varit att byta grepplist och skvalpränna. Dessutom har väggarna målats om.
Simhallen i Malå har varit stängd sedan 2017. Först tillfälligt, då skadorna på kakel och klinkers utgjorde en fara för badgästerna, sedan mer eller mindre permanent, då den drygt 50 år gamla simhallen ansågs utdömd.
Ovanpå det tvingades ägaren Malå kommun vid den här tiden att gå igenom ett ekonomiskt stålbad. Därför såg det länge mörkt ut för alla som såg fram emot den mångmiljoninvestering som en ny simhall skulle innebära.
Men förra hösten hände något. Då meddelade Olle Ögren, ny fastighetsansvarig vid Malå kommun, att han ville göra ett omtag kring simhallen.
Efter att ha gått igenom tidigare utredningar kom han fram till att den kanske ändå inte var bortom all räddning.
Simhallen i Malå byggdes 1967 och bedömdes tidigare vara i så dåligt skick att den inte var lönt att renovera. Men nu kommer hallen och utrustningen till användning igen.
Det blev starten på ett intensivt arbete med tester, kontroller och renoveringar. Ett arbete som nu har lett fram till att bassängen har vattenfyllts och snart står klar att tas i drift igen.
Olle Ögren berättar att det egentligen inte är några jättestora åtgärder som gjorts.
I slutet av förra året sköt kommunfullmäktige till 980 000 kronor i investeringspengar för att få igång hallen. Den största kostnaden har varit att köpa in nya filter till anläggningen.
– Den stora kostnaden är filterbytet i källaren. Här uppe har vi framförallt bytt ut grepplister och skvalpränna. Syftet har varit att få igång den till så låg kostnad som möjligt.
Ett stort plus har varit att själva bassängen är i så pass bra skick.
– Den är tät och fin, säger Olle Ögren.
Samtidigt finns det asbest i byggnaden. Något som enligt kommunens tidigare bedömning skulle innebära att en asbestsanering var nödvändig oavsett om man skulle riva eller renovera.
Har ni gjort en annan bedömning?
– Det är ingen fara så länge man inte river eller petar i det. Och det har vi inte gjort nu. Om vi i framtiden ska röra i sådana väggar ska vi självklart göra en asbestsanering, säger Olle Ögren.
Fortfarande återstår lite småfix, framförallt i omklädningsrummen. Men det är inte mer än att de första besökarna väntas hoppa i vattnet i början av september, kanske redan till veckan.
Först ut är Nilaskolans elever, medan andra badsugna Malåbor får vänta en månad till.
Skolchef Erik Lindblom har sett en klar försämring av simkunnigheten på senare år. ”Många saknar betyg i idrott för att de inte kan simma. Det känns onödigt”, säger han.
Att skolbarnen åter ska få sin simundervisning i Malå är ett efterlängtat besked för skolchef Erik Lindblom.
De senaste åren har eleverna bussats de 2,5 milen till Kristineberg för att lära sig simma, vilket både har lett till färre badlektioner och att andra ämnen fått stryka på foten.
– Det blir ett jättelyft, säger Erik Lindblom.
Han berättar att simkunnigheten bland eleverna har försämrats. Förr hade Nilaskolan 100 procents simkunnighet i årskurs tre år efter år. Men så ser det inte ut längre.
– Simhallen är inte den enda faktorn. Det har kommit nyanlända som inte kan simma. Men förr kunde vi ha intensivträning i en månad, det har vi inte haft en chans till nu, säger Erik Lindblom.
Kommunalrådet Lennart Gustavsson har ägnat åtskilliga timmar i hallen under sina 14 år som idrottslärare på skolan. ”Jag får nästan en tår i ögat när jag ser det här”, säger han.
En annan som gläds över att simhallen öppnar igen är kommunalrådet Lennart Gustavsson (V). För honom innebär besöket vid bassängkanten också en rejäl dos nostalgi.
Han arbetade i 14 år som idrottslärare på skolan, och höll då bland annat i simundervisningen.
– Det är framförallt viktigt för skolan. Sedan är det bra för samhället och symboliskt viktigt. Det är även bra för besöksnäringen med en aktivitet till, säger Lennart Gustavsson.
Therese Renström ser fram emot att ta med sig barnen Elly och Ossian till simhallen. ”Barnen har aldrig hunnit vara där, så det blir kul”, säger hon.
Glädjande, tycker också de Malåbor som Norran möter på samhället.
–Det känns fantastiskt. Vi längtar, säger Therese Renström.
Per-Ronny Eriksson tycker att en simhall bara är något som ska finnas i ett samhälle som Malå. ”Jag kanske far dit och bastar eller så, det är vad jag brukade göra”, säger han.
Per-Ronny Eriksson är inne på samma linje:
– Det är en grej som ska finnas, säger han.