I rapporten konstateras att i början av värdekedjan, från skog till sågverk finns stort fokus på att mäta volymer, medan värdet i pengar prioriteras hos förädlingsföretagen och på marknaden för slutkund.
Cecilia Wahlberg Roslund, som driver konsultbolaget Cewaro i Malå, har på uppdrag av Västerbottens regionala skogsprogram undersökt hur länets träindustriers värdekedja kan utvecklas. Genom faktainsamling och intervjuer med representanter för sågverken och träindustrierna presenterar hon i en ny rapport ett antal förslag till hur detta kan ske.
Hon konstaterar att i början av värdekedjan, från skog till sågverk finns stort fokus på att mäta volymer, medan värdet i pengar prioriteras hos förädlingsföretagen och på marknaden för slutkund.
– Om fler aktörer längs hela värdekedjan oftare skulle mötas och samverka kring hur värdet kan öka i hela kedjan, skulle troligen råvaran nyttjas bättre, förädlingen öka, innovation och produktutveckling stärkas och branschens totala omsättning växa, säger Cecilia Wahlberg Roslund.
Hon menar att om värdekedjans olika aktörer istället för att ständigt utöva en dragkamp med mål att optimera sin del av kedjan, skulle öka dialogen och ha en helhetssyn med aktivt samarbete skulle det kunna ge nya”win-win”lösningar.
Cecilia Wahlberg Roslund konstaterar att timmerbyten mellan skogsbolagen för att optimera transporter och inleverans till sågverken verkar fungera väl samtidigt som konkurrensen om råvara blir allt tuffare.
Sågverkens kamp för att säkra råvaran och samtidigt kanske försöka öka förädlingsgraden påverkar försäljning och leveranser till de renodlade förädlingsföretagen i länet.
Sågverken fortsätter strukturrationalisera och investerar för att öka sågad volym medan den egna förädlingen hos de flesta sågverken ligger på 20–35 procent.
– Sågverkens kamp för att säkra råvaran och samtidigt kanske försöka öka förädlingsgraden påverkar försäljning och leveranser till de renodlade förädlingsföretagen i länet.
I rapporten konstateras att trots eller tack vare det senaste årets högkonjunktur och ett kraftigt växande intresse för trähusbyggande har förädlingsföretagens expansion hämmats av svårigheter med råvaruleveranser då sågverkensexport ofta prioriterats och konkurrerat ut de regionala köparna.
Även snickeri- och möbelföretagen ser positivt på marknaden och dess utvecklingsmöjligheter.
De företag som förädlar trä för kulturvård, hantverksmässigt byggande och snickrande upplever också en positiv marknadsutveckling.
– Men de hindras än mer då de ofta vill köpa högkvalitativ, extratorkad västerbottnisk furu vilket inte prioriteras hos sågverken.
De företag som förädlar trä för kulturvård, hantverksmässigt byggande och snickrande upplever också en positiv marknadsutveckling.
– Dessa företag innehar en värdefull traditionell kunskap om trä som industrin i högre grad skulle kunna ta del av, samarbeta med, och därigenom höja värdet på länets träråvara, särskilt för furu.
Många av värdekedjans utmaningar och problem är kända sedan tidigare. Men de kvarstår, trots en avancerad teknisk utveckling inom vissa områden.
Sågverken fortsätter strukturrationalisera och investerar för att öka sågad volym medan den egna förädlingen hos de flesta sågverken ligger på 20–35 procent.
– En bredare samverkan, förbättrad dialog, nya kompetenser, jämförelse med andra branscher som till exempel livsmedelsproduktionen och Agenda 2030 kan hjälpa till att utveckla nya lösningar och stärka träbranschen i Västerbotten, säger Cecilia Wahlberg Roslund.
Hon menar att ett kontinuerligt och systematiskt utvecklingsarbete, präglat av mångfald, samordnat av och med alla träföretag och utvecklingsaktörer på sikt kan åstadkomma storverk i en bransch som verkligen har framtiden för sig.
Under ett webinarium som Västerbottens regionala skogsprogram genomför den 25 maj kommer slutsatserna i rapporten att diskuteras av en panel bestående av representanter för träindustrin i Västerbotten.