"Detta var ett viktigt steg mot ett mer hållbart skogsbruk", säger Magnus Karlberg.
I samband med en workshop i Malå, som arrangerades inom ramen för projektet Arctic Hubs, där Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är en av 22 partners i Europa, visades den självkörande skogsmaskinen upp av forskarna Magnus Karlberg och Håkan Lideskog, från Luleå tekniska universitet. Utvecklingen av den, som pågått sedan 2014, är ett samarbete mellan Luleå tekniska universitet, SLU och Skogstekniska klustret.
– 2021 visade vår forskargrupp för första gången i världshistorien att skotning kan göras helt utan mänsklig inblandning. Detta var ett viktigt steg mot ett mer hållbart skogsbruk.Vi är övertygade om att den tekniska utvecklingen med smarta autonoma skogsmaskiner är framtiden för skogsbruket, säger Magnus Karlberg.
Den tio ton tunga maskinen kan styras med fjärrkontroll men också programmeras för att utföra arbete helt på egen hand med hjälp av artificiell intelligens som är en del av systemet. I enklare miljöer kan den själv plocka upp och transportera timmerstockar till avsedd upphämtningsplats. Ett arbete som vanligtvis utförs av skotarförare i maskiner byggda för ändamålet.
I Malå ska det främst studeras hur man kan minimera markskador där det är som viktigast för andra ekosystemtjänster, särskilt renlavsrika marker.
Förutom skotaren kan maskinen även användas vid skogsplantering och markberedning som är en miljökänslig del av skogsbruket.
"Maskinen är så smart att den själv kan läsa av omgivningen och upptäcka områden som är känsliga och inte lämpliga för markberedning", säger.Håkan Lideskog.
– Här använder vi oss av ett aggregat för skonsam precisionsmarkberedning. Maskinen är så smart att den själv kan läsa av omgivningen och upptäcka områden som är känsliga och inte lämpliga för markberedning. Till exempel kan maskinen upptäcka renlav och ska då välja andra vägar för att skona marken. Maskinen tar helt enkelt bättre beslut än vi människor, berättar Håkan Lideskog.
När det gäller aggregatet för plantering och markberedning har forskarna även samarbetat i ett projekt tillsammans med Skogforsk, KTH, flera skogsbolag och Bracke Forest som tillverkar skogsmaskiner.
– Detta är en milstolpe i övergången till automatiserad skogsföryngring vilket bland annat kommer leda till förbättrad arbetsmiljö, ökad produktivitet och reducerad miljöpåverkan, menar Magnus Karlberg.
Deltagarna på workshopen i Malå fick se hur den självkörande skogsmaskinen fungerar.
Fälttesterna som gjorts visar att konceptet med autonom skogsföryngring fungerar.
– Den autonoma lösningen har väldigt låg vikt och kan arbeta precist vilket möjliggör för helt nya typer av bärfordonskoncept, berättar Magnus Karlberg.
Man har även utvecklat den autonoma plantmatningen så att det nu är möjligt att utföra hela sekvensen från plockning från plantkassetter till planterad planta utan någon mänsklig inblandning.
Den självkörande skogsmaskinen visas upp i Malå av forskare vid Luleå tekniska universitet.
– Med hjälp av en stereokamera kan maskinen i realtid känna igen stubbar, stenar och träddelar vilket används för att bygga upp hinderkartan som ligger till grund för vart markberedningen sedan utförs, berättar Håkan Lideskog
Forskarna konstaterar dock att det återstår mycket arbete för att hitta en robust teknik som fungerar i varierande väder-, ljus-, och markförhållanden, vilket bland annat ska studeras under fältarbetet i Malå.
– Hur det slutgiltiga konceptet för den här skogsmaskinen ser ut vet vi inte ännu. Men jag kan se framför mig en framtid där en operatör på distans kan sköta 4–5 små lätta skogsmaskiner som gör mindre skada i skogen, avslutar Magnus Karlberg.