Sametinget inrättades 1993 och har en lite speciell ställning, då det både är en statlig myndighet med tjänstemän och ett parlament med folkvalda ledamöter.
På söndag är det val och en som åter hoppas ta en av de 31 platserna i plenum är renskötaren och Malåbon Jan Rannerud. Han har suttit två mandatperioder i sametinget, tillhör den styrande majoriteten och har varit partiledare för Vuovdega-Skogssamerna sedan 2011.
Även om han alltid har varit intresserad av de här frågorna var det inte givet att han skulle engagera sig i samepolitiken. I stället blev han övertalad av Skogssamernas dåvarande partiledare Carl-Gustaf Lundgren:
– Han krävde att jag skulle vara med och jagade mig under en lång tid. ”Okej”, sa jag, ”jag kan sitta med på ett hörn”. Men att vara med på ett hörn funkar inte för mig, om jag engagerar mig vill jag göra det ordentligt. Jag kom med i styrelsen och till slut blev jag partiledare.
Skogssamerna är ett av åtta partier som ställer upp i årets val. En av partiets hjärtefrågor är likvärdigheten, att det inte ska vara någon skillnad beroende på var man bor och verkar.
– Jakt- och fiskerätten ska man ha där man är. Nu är fjällbyarna mer gynnade, de har en annan lagstiftning i botten. Sedan har vi en lite rundare renskötsel. Fjällbyarna är mer utsträckta medan vi hela tiden är i skogslandet, säger Jan Rannerud.
Han ser renskötseln, kulturen och språket som de viktigaste frågorna inför valet. Och trots att det finns en oro över klimatförändringarna, exploateringen och rovdjuren så tycker han att renskötseln överlag mår ganska bra idag:
– Det kommer in en del unga, det ger en viss framtidstro.
Enligt Jan Rannerud kan Sametinget påverka mer än man kan tro. Han nämner kulturen som ett exempel, där han tycker att både Alice Bah Kuhnke och Amanda Lind har varit lyhörda och engagerade ministrar.
Men det finns också områden där han upplever att det har blivit tvärstopp. Ett sådant exempel är konsultationsordningen, ett förslag som innebär att Sametinget ska konsulteras i ärenden som är särskilt viktiga för samerna.
Frågan har stötts och blötts i åratal, och när förslaget till slut skulle upp i riksdagen fanns det ingen majoritet för det där.
– Det går lite sirap i maskineriet. Men det är lite speciellt i samevärlden, först ska vi ena oss själva och sedan ska riksdagspolitikerna också enas.
– Sametinget är inte heller bättre än dess företrädare. Om det är dåliga politiker så går det sakta. Jag skulle vilja se en satsning på utbildning om demokrati. Vi måste lära oss mer om politik, säger Jan Rannerud.
Varför ska man rösta i sametingsvalet?
– Det är enda sättet att göra sin röst hörd. Jag är oerhört besviken att det bara är 9 200 i röstlängden, det finns säkert 70 000 samer runt om i Sverige. Jag vet inte om man tänker att det händer för lite eller att man själv inte berörs. Där måste vi göra mycket mer.
Följande partier ställer upp i årets val: Guovssonásti (5 mandat idag), Jakt- och fiskesamerna (7), Landspartiet Svenska Samer (3), Min Geaidnu (1), Nya Samiska Reformpartiet (nytt), Samelandspartiet/Sámiid Riikkabellodat (7), Samerna (1) och Skogssamerna/Vuovdega (3). Styrelseordförande idag är Per-Olof Nutti, Samelandspartiet.
Läs mer om vad partierna vill och deras kandidater på www.sametinget.se/val.