Magnus Furmark, skogsinspektor vid Norra Skog, berättar att det flutit på riktigt bra med avverkningen i den stormfälda skogen.
– Det är trots allt en begränsad geografi på 4–5 kvadratmil som drabbats. Inte som när stormen Hilde drog fram 2013. Då handlade det om en 30 gånger större yta. Men Hans blev naturligtvis en katastrof för de drabbade, säger han.
Magnus konstaterar att det var tur i oturen att stormen inträffade på sommaren.
– Hade det skett under vintern hade konsekvenserna blivit betydligt större.
Sveaskog är den störste skogsägaren i det drabbade området.
– För oss handlar det nu om en 3,5 gånger så hög årsavverkning än under ett ”vanligt år”, säger Nils Nilsson, produktionsansvarig i Västerbotten för Sveaskog.
För Malå sameby innebar stormen stora behov av nya investeringar.
– Vi förlorade 7–8 anläggningar för renskötseln och var och en av dem kostar cirka en miljon kronor att bygga upp igen, berättar Thomas Stenlund från Malå sameby, som tycker att det borde finns en fond som kan kompensera de som drabbas av stormar.
Han konstaterar att dessa nya anläggningar måste sättas upp på helt nya platser där det finns skydd av befintlig skog. Även flyttlederna påverkas på grund av alla rotvältor och stubbar.
Christoffer Jonsson, skadechef vid Länsförsäkringar i Västerbotten, betonar vikten av att som privat skogsägare ha en bra försäkring för sin skog.
– Många har försäkrat sin skog mot brand men inte lika många har en försäkring som även täcker storm och snöbrott, säger han.
En lärdom som Christoffer dragit efter stormen är hur viktigt samarbetet med myndigheter, kommuner och civilsamhället är när en så här extrem situation uppstår.
Cecilia Wahlberg Roslund, ordförande för Norsjö- Malå LRF, efterlyser en samlad utvärdering av hur stormarna påverkat skogsbruket.
– Det vore bra om man genom en sådan studie kan komma fram till den optimala storleken på ett hygge, säger hon.
Eftersom vi kan räkna med liknande stormar i framtiden menar Magnus Furmark att man måste förebygga skador genom att plantera blandskog.
– Det ger ett mycket bättre skydd mot stormar och speciellt bra är det med lärkträd. De blåser inte omkull och kan bli 600 år, berättar han.
Under mötet presenterades också dagsläget i EU Horizon 2020-projektet ArcticHubs där man tittar närmare på framtidens skogsbruk. Här är en av ”skogshubbarna" Malå.