Försäkringsbolaget Skandias årliga rapport över kommunernas pensionsskulder visar att den samlade skulden nu uppgår till 232 miljarder kronor.
Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som arbetsgivaren har till sina anställda, alltså de pengar som den anställde har rätt att få ut i framtida kommunal pension.
Tvingas skära ned
Om skulden räknas in i kommunernas årsredovisning får var femte kommun en negativ soliditet. Det innebär att skulderna är större än tillgångarna, något som i det privata näringslivet ofta klassas som konkursmässigt.
Mitt mål är att få budgeten i balans. Då kan vi öka soliditeten och skapa utrymme.
Enligt Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, handlar det om en ofantligt stor skuld som kommunerna är skyldiga sina anställda. Han konstaterar också att en del kommuner kommer att tvingas höja skatten eller skära ned i välfärden när pensionerna ska betalas ut.
– Det kommer bli påtagligt för många kommuner – främst de med ett vikande befolkningsunderlag, säger Greger Gustafson.
Flera Västerbottenskommuner ligger pyrt till och en av kommunerna som sticker ut är Malå. Där är soliditeten minus 20,4 procent.
Budget i balans
Det här är förstås väl känt för kommunledningen i Malå och i den SKL-rapport som ligger till grund för det stålbad som kommunen nu går igenom beskrivs också soliditeten som ”alarmerande låg”.
Malås kommunalråd Mikael Abrahamsson (S) säger att kommunen försöker betala av på pensionsskulden efter bästa förmåga, men det man kan påverka är att få balans i ekonomin.
– Mitt mål är att få budgeten i balans. Då kan vi öka soliditeten och skapa utrymme. Min förhoppning är att vi kommer att fortsätta att jobba för det, oavsett hur det går i valet, säger han.
Behöver man vara orolig som framtida kommunal pensionär?
– Nej, det tycker jag inte. Det är ett åtagande vi har tagit på oss, de pengarna måste vi få fram.