När det vankas förmiddagsfika i hemtjänstpersonalens lokal på Tjamstangården i Malå skojas och skämtas det, precis som det vara i ett fikarum.
Men bland personalen finns också mycket tankar och funderingar. Inte att undra på, då de som jobbar med gamla och sjuka är en nyckelgrupp i arbetet med att skydda de mest utsatta från coronavirusets framfart.
– Än så länge har vi inte påverkats så mycket. Men vårdtagarna kan vara väldigt oroliga och frågvisa, berättar Camilla Önnbo.
Skärpta rutiner
Hon och hennes kollegor har skärpt rutinerna och gör vad de kan för att förebygga smitta. De tvättar händerna noga, använder skyddsutrustning, försöker minimera antalet anställda som brukarna möter och undviker att gå till jobbet om de känner sig det minsta sjuka.
– Vi spritar och tvättar och spritar och tvättar, säger Carola Strömberg.
Det märks också på förbrukningen av handsprit och skyddsutrustning. Men än så länge har de lyckats få tag på material, mycket tack vare att avdelningarna hjälps åt.
Vi gör det vi alltid har gjort. Skillnaden är att nu syns vi lite mer
Att handsprit och andningsskydd har blivit en bristvara märks på flera sätt. Nu har företag som säljer produkterna börjat höra av sig, sådana som tar ockerpriser och rena bedragare.
Ändå är det största hotet att det blir brist på personal. Vad händer om många tvingas vara hemma på grund av smitta eller stängda skolor och förskolor?
Måste prioritera
Det blir en utmaning, konstaterar hemtjänstchef Patrik Stenlund, och säger samtidigt att det finns en planering utifrån olika scenarier.
Det handlar bland annat om att prioritera bort vissa insatser och att personalen måste jobba övertid. Medicineringen går först medan sociala promenader kan få stryka på foten.
– Vi säkrar upp det viktigaste. Det som kan bero får bero, säger Patrik Stenlund.
Även om personalläget blir pressat är målet att brukarna ska möta bekanta ansikten:
– Det är personalen som är stjärnorna, hjärtat i hemtjänsten. Det är de som kan stötta, ge trygghet och svara på frågor.
Inga kramar
I coronakrisens spår är det också allt fler som har utnämnt vård- och omsorgsanställda till hjältar. Hur ser då hemtjänstpersonalen i Malå på det, känner de sig som hjältar?
– Vi gör vårt jobb, säger Louise Sjölund, och får medhåll av Carola Strömberg:
– Vi gör det vi alltid har gjort. Skillnaden är att nu syns vi lite mer.
Men allt är inte som förr i dessa coronatider. Vilket ibland kan svida lite extra.
– Det blir inga kramar. Jag var på ett ställe där det var kalas och då måste jag säga ”du får ingen kram”, berättar Lotta Bjuhr.