”Det är naturligtvis aldrig roligt med ett minusresultat”, säger Lennart Gustavsson.
Efter två år med plussiffror i bokslutet redovisar Malå kommun ett underskott på närmare 1,4 miljoner kronor för 2018. Det beror framförallt på att de stora nämnderna – barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden – backar rejält.
Däremot fick kommunen in mer pengar än beräknat i skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningsbidrag.
Stålbad
För Malå kommun, som redan går igenom ett ekonomiskt stålbad, är det här förstås inga upplyftande siffror. Enligt kommunalrådet Lennart Gustavsson handlar det nu om att vara tydlig och våga hålla i det påbörjade arbetet med att få budgeten i balans.
– Vi måste börja med de lagstadgade kraven. Vad är kommunen skyldig att göra och vad är man inte skyldig att göra? Det är sådana bedömningar vi måste göra, säger han.
Vilka besparingar och åtgärder som ligger ligger närmast i tid vill han dock inte gå in på just nu.
Balansgång
– Jag kan inte göra det eftersom vi är mitt inne i budgetarbetet. Men vi ser över allt.
Vi måste börja med de lagstadgade kraven. Vad är kommunen skyldig att göra och vad är man inte skyldig att göra?
Samtidigt menar Lennart Gustavsson att det är en svår balansgång att skära i budgeten.
– Vi har också ett ansvar gentemot medborgarna att upprätthålla service, ingjuta framtidstro och ge förhoppningar om att Malå ska vara ett bra ställe att leva och bo på, säger han.
Plus för koncernen
Investeringarna uppgick till 14,5 miljoner kronor. De största posterna var ombyggnaden av lågstadiet, Tjambo och utemiljön vid skolan och förskolan.
Den totala sjukfrånvaron bland de kommunanställda i Malå minskade jämfört med föregående år men ligger fortfarande på en hög nivå, 8,9 procent.
På plussidan redovisar kommunkoncernen som helhet ett överskott på 1,3 miljoner kronor. Förklaringen är att framförallt Malåbostaden men även Meni gjorde en vinst förra året.