Lennart Gustavsson och Arne Hellsten har båda två en lång historia inom kommunpolitiken i Malå. Genom åren har de ofta hamnat på olika sidor i debatten, men det finns också en hel del som förenar.
Lennart Gustavsson är Adakpojken som utbildade sig till lärare och flyttade till Nora, startade Vänsterpartiet när han 1984 återvände till Malå, gav sig in i kommunpolitiken, blev distriktsordförande och så småningom riksdagsledamot 1998 till 2006.
De senaste tolv åren har Lennart varit arbetande styrelseordförande för Georange. Men efter en tid i Umeå har han nu återvänt till till Rentjärn och kommunpolitiken, och nu står han åter som första namn på Vänsterpartiets lista inför valet.
Busschaufför
Arne Hellsten jobbade i många år som busschaufför och gav sig in i kommunpolitiken för Moderaterna i början av 1990-talet. 2002 blev han kommunalråd, men lämnade snart både posten och partiet, och 2003 inledde han en drygt tioårig sejour som vd för Källan i Åmliden.
Liberalerna motsatte sig beslutet att slopa barnomsorgen på ob-tid. I övrigt har besparingarna i Malå klubbats i total enighet. En styrka, tycker Arne Hellsten.
Några år senare startade han det lokala partiet Malålistan, 2007 till 2010 var han tillbaka som kommunalråd och även inför höstens val står han som första namn på partiets lista.
Det är alltså två rutinerade rävar som nu ger sig in i valrörelsen. Även om de haft sina kontroverser genom åren och ideologiskt har sin grund i vitt skilda partier finns det också en hel del som förenar. Inte minst engagemanget för landsbygden.
– Det är livsavgörande för framtiden. Jag ska inte förespråka någon revolution men något måste hända i Sverige. Annars kommer det att gå väldigt illa. Utvecklingen har gått åt fel håll i femtio år, oavsett vilken regering som suttit, säger Arne.
Norge en förebild
Han är starkt kritisk till skatteutjämningssystemet och framhåller att bara en spottstyver går till Norrland, medan huvuddelen tas ur statskassan och går till kommuner i tillväxtområdena.
Arne vill i stället ha det system som råder i Norge. Där stannar mycket mer pengar i de kommuner som till exempel producerar vattenkraft:
– Om vi hade haft den norska modellen hade Malå haft 24 miljoner kronor mer per år att handskas med.
Lennart konstaterar att det finns en röstmaximeringsprincip som gör att partierna riktar in sig mot de områden där de flesta väljarna finns.
”Som kommunpolitiker tar det tid att handla på Konsum. Det är lättare att prata sig ur ett nationellt fattat beslut än ett lokalt”, säger Lennart Gustavsson, som har suttit i riksdagen och kan jämföra.
Han tycker också att klyftan mellan stad och land är oroande men pekar även på att det finns fler klyftor som växer.
Klyftor
– Det som är mest populärt att prata om nu är stabilitet och trygghet. Men en förutsättning för det är rättvisa. Vi är på väg att klyva Sverige – mellan stad och land, rika och fattiga, pensionärer och de som jobbar.
– Det är inte bra om vi tittar snett på varandra och inte förstår varandras verklighet, säger Lennart.
Anledningen till att Arne lämnade Moderaterna var att han anser att de – liksom de andra riksdagspartierna – saknar landsbygdspolitik.
Därför ser han det inte heller som någon nackdel att Malålistan inte har någon central politisk organisation. Det är ändå de på riksnivå som bestämmer och de som jobbar lokalt blir en sorts gisslan.
Ideologi
– Kommunalt kan man lägga partipolitiken åt sidan. Det viktiga är att ta bra och kloka beslut, säger han, men får mothugg från Lennart:
– Även om jag inte är speciellt partitrogen har jag mina grundläggande värderingar. Det är därför jag har hamnat där jag är. Sedan tycker jag att det är en styrka att ha kopplingar uppåt i hierarkin.
Arne Hellsten och Lennart Gustavsson brinner båda för landsbygdsfrågorna. De tycker att de lokala politikerna måste bli tuffare mot centralmakten.
Samtidigt håller Lennart med om att de lokala politikerna måste bli tuffare gentemot centralmakten och han medger att Malålistan har varit bra på att skapa ett lokalt engagemang.
Vilken är då den viktigaste frågan för Malå kommun den kommande mandatperioden? Ja, enligt Arne är det att få ordning på ekonomin:
– Det överskuggar allt annat.
Tro på framtiden
Lennart håller med om att ekonomin är viktig, men för honom är ändå framtidstron nummer ett.
– Det kan man få på olika sätt, en stabil ekonomi och bra vård, skola, omsorg, säger han.
När det gäller ekonomin vill Arne ge en eloge till majoriteten med kommunalrådet Mikael Abrahamsson (S) i spetsen för att ha uppnått en näst intill total enighet kring fjolårets sparpaket.
– Det har också fått effekt 2017. Vi har tagit tuffa beslut som ingen vill ta, men vi måste göra det för att få ordning på ekonomin.
Sparförslagen har å ena sidan klubbats i stor enighet, å andra sidan mötts av kritik, känner ni att ni kunde ha gjort saker annorlunda?
– Nej, det är ett paket. Sedan kan man alltid gå in och hitta felaktigheter, men de som är kritiska måste i så fall tala om var man ska spara i stället.
– Vi kommer att upptäcka att en del saker inte blev bra och ger det som var tänkt. Då måste vi vara beredda att backa. Men nu är vi igång med processen, säger Arne, och flaggar samtidigt för att ett nytt sparpaket är på gång där äntligen politiker- och tjänstemannaorganisationen ska ses över.
Lennart, som återvände till Malåpolitiken efter det att det att sparpaketet hade klubbats, tycker att det är viktigt att följa upp den här typen av beslut. Blev det verkligen som man tänkt? Eller är det så att besparingar inom ett område leder till fördyringar inom ett annat?
– Man måste kunna göra krokar och svängar ibland, konstaterar han.
Den del i sparpaketet som vållat mest protester är beslutet att stänga matsalen vid seniorboendet på Furugatan 3–5.
Där samlade en protestlista över tusen namnunderskrifter och nu har förändringarna gjort att anställda mår så dåligt att vissa har sagt upp sig och fler funderar på att göra det.
Ser ni idag någon anledning att ompröva beslutet?
– Jag tycker att man ska se över frågan för en eventuell omprövning, ja, säger Lennart.
Arne konstaterar att det är ett stort problem att äldreomsorgen i Malå är 13 miljoner kronor dyrare än vad den borde vara sett till jämförbara kommuner. Men inte heller han stänger dörren för en omprövning om det visar sig att beslutet inte slår som det var tänkt.
Hotad servering sprider oro: ”Himmelsvid skillnad om man får maten i en låda”Tvingas äta på sina rumÖver tusen underskrifter för hotad seniormatsal i MalåMatsalen kan alltså bli en av de hetare frågorna i den lokala valrörelsen. Annars tror Arne att de osäkra väljarna kan få svårt att ta ställning, då partierna har jobbat så tätt ihop de senaste åren.
– Men det är också politikernas uppgift att visa på olika alternativ. Vi måste hitta skiljelinjer utan att för den skull vara osams, säger Lennart, och får medhåll av Arne:
– Nog hittar vi något att bråka om.