Efter en sagolik vecka med gassande värme och strålande sol så hänger regnet i luften. På Lönåsgården står kossorna på rad, mumsande på sitt hö och verkar helt obekymrade om vädret. Att det blir svalare är också något som Lars och Annah Tjärnlund uppskattar. Förutom det dagliga arbetet i ladugården så ska ett nytt mjölkstall byggas klart. Dessutom investerar paret i nyodlingar som de ser som en framtidsinvestering.
– Vi har två mjölkrobotar som vi ska avveckla då mjölkstallet är klart. Robotarna har sina år på nacken och servicekostnaderna har skjutit i höjden på senaste tiden, säger Lars och visar bygget på mjölkstallet som han och medarbetaren Roland Swahn jobbar med att färdigställa.
Redan 1982 tog Lars, som 16-åring, över ett litet jordbruk efter sina morföräldrar som då hade haft en liten ladugård med två kor, några får, ett gäng höns och en häst som användes i skogen och för att bruka jorden.
– På den tiden var det överproduktion av mjölk och Länsstyrelsen gav inget stöd så det blev till att skaffa ett 60-tal getter och sälja getost istället. I början på 90-talet köptes 18 kor och mjölkproduktionen startade. I dag har vi en besättning på 140 kor, säger Lars och Annah fortsätter:
– Det är tur att vi har hjälp av våra söner Tom Tjärnlund och Zakarias Morén och utan vår allt-i-allo Roland Swahn, skulle vi inte klara oss.
Att driva lantbruk i Västerbottens inland med långa avstånd är en speciell utmaning. Varannan dag kommer mjölkbilen för att transportera mjölken till Norrmejerier i Burträsk. För att få ihop foder till ett rimligt pris och för att slippa köpa, så har Lars och Annah investerat i skog för att avverka och nyodla. Ett sätt att förbättra förutsättningarna på sikt.
– Det tar tid och blir dyrt men det är en investering för framtiden. Vi har nyodlat runt 30 hektar och visionen är att nyodla 100 hektar innan vi går i pension.
Trots att det är mycket arbete och långa dagar i ladugården, så vittnar paret om att det är livet på landet med djuren som gäller.
– Vi trivs här i Lönås och vi har ett fritt arbete som vi tycker är värdefullt, säger Annah och Lars tillägger:
– Visst har vi en del utmaningar framför oss men vi tror på framtiden och att byn ska leva vidare.