Helikopterpiloten Kristian Höglund har ”flugit såg” i flera år. Han berättar att de normalt sågar ända ned till backen, här sågar de från toppen och två meter under elledningen.
Det går även att nyttja när man har störningar, det är ganska affektivt när man har helikopter.
Det är en strålande vacker vårvinterdag när helikoptern långsamt kommer flygande över trädtopparna längs elledningen vid Böleheden utanför Malå.
Ur helikoptern hänger en 27 meter lång lina som avslutas med tio sågklingor som metodiskt och med stor precision kvistar träd efter träd utefter ledningsgatan.
– Man måste ha tålamod och vara lugn på spaken. Det gäller att hålla tungan rätt i mun och låta sågen jobba, säger helikopterpiloten Kristian Höglund.
Det är han och kollegan Fredrik Wikström, båda från företaget Storm Heliworks i Östersund, som turas om att sitta bakom spakarna.
Helikoptern har specialanpassats för uppdraget. Det mesta har plockats ut, sedan har den försetts med ett specialbyggt säte och en dubbeldörr så att piloten lättare kan se vad som händer nedanför.
Fredrik Wikström gör sig redo för ännu ett pass. Ekipaget är lätt och vid kantkvistning är det bara en åt gången som sitter i helikoptern.
Kristian Höglund berättar att företaget har specialiserat sig på kvistsågning och att man har uppdrag i hela Sverige och även i Norge. Det handlar både om planerade insatser, som i det här fallet, och mer akuta utryckningar när snön har ställt till problem.
Men de tar även på sig annat, till exempel linjeinspektioner, brandbekämpningsuppdrag och kalkning och gödsling åt skogsbolag.
Jon Christensen, Storm Heliworks, ser över sågklingorna när helikoptern har gått ned för tankning. Motorn som driver sågen är en skotermotor Rotax 503.
– En dag flög vi först ut skidåkare till några toppar. Sedan fick vi ta oss an en brand på Landvetter. Det är stora kontraster i det här jobbet. Allt man kan komma på försöker vi lösa med helikopter, säger Kristian Höglund.
Just det här projektet startade i mitten av februari och beräknas pågå till i slutet av april. Totalt ska omkring 20 mil kantkvistas runt Malå, Adak, Grundträsk, Norsjö, Åmliden och Kristineberg på uppdrag av Skellefteå Kraft Elnät.
Mikael Söderström, projektansvarig på Skellefteå Kraft Elnät, berättar att det här är tredje året som företaget anlitar helikopter för att kantkvista ledningsgator.
Mikael Söderström, Skellefteå Kraft Elnät, konstaterar att tung snö och träd som faller över ledningarna är den vanligaste orsaken till att det blir störningar i nätet.
Tidigare har modellen använts i skogarna runt Lycksele, där snön ställde till stora problem med störningar både 2018 och 2019.
– Vi har inte hunnit följa upp resultatet av det, men känslan är att det har blivit bättre, säger Mikael Söderström.
Han ser stora fördelar med att använda helikopter i det här arbetet, precis som Magdalena Brodin, avdelningschef för lokalnät på Skellefteå Kraft Elnät:
– Med helikopter kan man flyga över ganska stora ytor. Vi hinner med mycket trots att det är snö, säger hon.
Och då funkar det att göra jobbet på vintern också?
– Ja, det är lättare att ta sig fram med helikopter än efter backen när det är mycket snö och lite tjäle.
När det blåser lite kan det se lite ostadigt ut för helikoptern. Men sågen är rak och det är det allra viktigaste.
Rent praktiskt fungerar kantkvistning så att trädens grenar bara kapas på den ena sidan – den sida som vetter mot ledningen. Om det sedan kommer så mycket tung snö att träden tippar är förhoppningen att de ska falla bort från ledningen och inte orsaka strömavbrott.
Magdalena Brodin berättar att det här är en åtgärd som Skellefteå Kraft arbetar med för att vädersäkra elleveranserna. Men det finns fler som är betydligt mer omfattande, om än inte lika spektakulära.
Nils Eliasson och Alexander Sandström, Energiservice Skellefteå, håller koll på bland annat strömförsörjning och trafik under arbetet. Ett jobb som uppskattas av projektansvarige Mikael Söderström.
Dels håller bolaget på att byta ut luftledningar från så kallad blanktråd till isolerade ledningar, dels grävs kablar ned under marken.
– Kantkvistning är något som vi gör i väntan på att bygga mer väderoberoende nät. Vi har 220 mil friledningar som vi har tänkt bygga om på tio år. Det är en ganska lång sträcka, lika lång som till Luxemburg, säger Magdalena Brodin.