Varje år tar mellan 1 200 och 1 500 personer sitt liv i Sverige. Kvar finns anhöriga med en sorg och en saknad som inte går att mäta.
För att uppmärksamma det viktiga förebyggande arbetet har organisationen Suicide Zero tagit fram en kommunbarometer, där kommunerna rankas utifrån sina insatser.
Resultatet visar att skillnaderna mellan kommunerna är stora och att många knappt har påbörjat ett suicidpreventivt arbete.
– Tyvärr visar vår undersökning att de flesta kommuner fortfarande saknar viktiga insatser som kan rädda liv, säger Rickard Bracken, generalsekreterare på Suicide Zero i ett pressmeddelande.
Kommunbarometern bygger på en enkät som skickades ut i höstas, där de ansvariga fick svara på vilka rutiner och insatser som finns i respektive kommun.
Klart högst poäng, 19 av 27 möjliga, bland kommunerna i Norrans spridningsområde fick Skellefteå. Betydligt längre ner på listan återfinns Arjeplog med fem poäng och Malå med tre poäng, medan varken Norsjö, Arvidsjaur eller Robertsfors har svarat på enkäten.
Av Malås svar framgår bland annat att kommunen inte genomför några utbildningar i suicidprevention riktade till anställda inom äldreomsorgen, socialtjänsten och skolan, och att man inte heller har några skriftliga och verksamhetsanpassade rutiner för hur personal inom de områdena ska agera vid suicid eller suicidförsök.
Ingen munter läsning för kommunalrådet Lennart Gustavsson (V), som dock menar att en hel del är på gång.
När Norran kontaktar honom har han precis avslutat ett möte med Suicide Zero, där en modell som diskuterades var MHFA, Mental Health First Aid.
Det är ett utbildningsprogram där deltagarna får lära sig första hjälpen i psykisk hälsa.
Modellen kan jämföras med hjärt-lungräddning, men i stället för fysiska insatser handlar det exempelvis om att se tecken på psykisk ohälsa, att våga fråga och att stanna kvar hos den drabbade.
– Att ge våra medarbetare utbildning i det skulle vara ett konkret sätt att genomföra en insats, säger Lennart Gustavsson.
Han framhåller också att Malå kommun håller på att ta fram en lokal handlingsplan för att förebygga självmord och att kommunen i höstas anställde en folkhälsosamordnare som bland annat arbetar med suicidprevention:
– Det är en tjänst vi delar med Storuman. Vi köper en halvtid, det är ett sätt att få kompetens i en liten kommun, här får vi göra mycket.
Så nästa år ska Malå ligga högre upp i rankingen?
– Det är vår förhoppning. Samtidigt finns det en sak som är värre än rankingar och det är verkligheten.
– En sak som vi och andra kommuner har gott om är planer och strategier. Frågan är bara vilken påverkan det har på verkligheten, säger Lennart Gustavsson.
Några resultat
• Tre av tio kommuner saknar en lokal överenskommelse för samarbetet mellan socialtjänst och psykiatri med syftet att stärka vårdkedjan för grupper som har en hög risk för suicid.
• Självmorden ökar i gruppen barn och unga. Ändå genomför så få som en av tre kommuner förebyggande insatser på alla skolor.
• Drygt sju av tio kommuner har en tjänsteperson med samordningsansvar för det suicidpreventiva arbetet. Här har en positiv utveckling skett jämfört med förra året.
Årets kommunbarometer är den andra i ordningen. Totalt deltog 232 av 290 kommuner i undersökningen. Av dem bedöms 14 kommuner ha goda insatser inom området.