Det värsta ovädret drog fram längs norra sidan av Malån, över ett område som sträcker sig från Bjurträsk i sydost till Adak i nordväst. Så här ser det ut i Norra Fromheden, Norsjö.
När stormen hans drog fram över norra Sverige orsakade den enorm förödelse i delar av Malå, Norsjö och Sorsele kommuner.
Kraftiga fallvindar skapade breda stråk där träden antingen bröts till marken eller knäcktes på mitten och Sveaskog, som är den största skogsägaren i området, bedömer att virke för hundratals miljoner kronor föll.
– Jag var ner och planerade efter stormen Gudrun. Det var en så mycket större storm, men jag fick samma flashback när jag såg skogen ligga, berättar Richard Holmgren, virkesköpare vid Sveaskog i Malå.
När Norran träffar honom har det gått tre veckor sedan ovädret drog fram. Men fortfarande ringer telefonen oavbrutet.
På andra sidan linjen möts han av förtvivlade skogsägare som snabbt behöver hjälp med att få ut det stormskadade virket och undrar hur det ska gå till.
– Det är en tragedi för så många. De hade kanske tänkt spara skogen till ett generationsskifte och nu ligger det nere på backen. Och det är relativt ung skog som har fallit, all skog var inte avverkningsmogen, säger Richard Holmgren.
Han berättar att de ägnade den första veckan till att få bort träden från vägarna. Men nu pågår arbetet inne i skogen, eller rättare sagt – det som en gång var en skog.
Maskinföraren Sten Ögren har egentligen gått i pension men hoppar in extra när det behövs, som nu. ”Man förstår markägarna som är förtvivlade”, säger han.
Att det är speciellt att avverka stormskadad skog kan maskinföraren Sten Ögren intyga.
– Det är mer omständligt. Det ligger som bråte runtomkring och man kommer inte åt rötterna överallt. Det blir också högre stommar, man vill ju inte såga i marken, säger han, när Norran träffar honom i trakterna kring Brunträsk utanför Malå.
Snart får han också fler kollegor här. Richard Holmgren berättar att Sveaskog kommer att flytta resurser från Lycksele, Storuman och delar av Norrbotten till det drabbade området:
– Vi har en stor organisation med mycket maskiner, så det kommer att vara 27 avverkningsgrupper här. Vi vill klara av så mycket det går innan snön gör det omöjligt. Vi har ett begränsat fönster att agera.
Samtidigt är han frustrerad över att de inte har fått komma igång tidigare. Enligt reglerna måste en avverkningsanmälan göras sex veckor innan arbetet påbörjas, även när det gäller stormfälld skog.
Skogsstyrelsen kan bevilja dispens från reglerna men enligt Richard Holmgren var myndigheten, åtminstone till en början, alldeles för restriktiv med det.
– Jag tror att det tog ett tag innan Skogsstyrelsen förstod hur allvarligt det var. Nu hoppas jag att de fortsättningsvis ger oss förutsättningar att ta fram skogen. Det gäller hela skogsbruket och även samebyn, som också har drabbats hårt, säger han och tillägger:
– Vi vill komma igång och göra vårt jobb.
Skogsägaren och maskinföraren Stefan Stenberg, Brunträsk, Malå, var med och jobbade efter stormen Gudrun. ”Då blev vi förberedda på att markägare skulle komma och grina”, berättar han, som nu själv har drabbats hårt.
En av de drabbade skogsägarna är Stefan Stenberg i Brunträsk utanför Malå. Han berättar att han stod vid fönstret när ovädret kom och att det piskande regnet var så intensivt att han nästan inte kunde se någonting.
Det pågick i kanske fem minuter, sedan upptäckte han att nästan alla träd var borta.
Stefan Stenberg bedömer att han förlorade minst 70 hektar skog. Det var skog som han hade tänkt låta stå på tillväxt i 20 år till – en stor ekonomisk förlust.
– Jag hade en vision att satsa på hyggesfritt skogsbruk. Nu är det bara hygge. Det känns nästan mest surt, säger han.
En tröst i bedrövelsen är att det fanns hjälp att få på nära håll. Sveaskog röjde snabbt upp vägen och Energiservice såg till att strömmen kom tillbaka efter två dygn.
– De var ute dygnet runt trots regnet. Det är jag oerhört tacksam för, säger Stefan Stenberg.
Alf och Eva Gunnmo, Norra Fromheden, Norsjö, berättar att sonen Jonas befann sig ute i skogen med fyrhjulingen när ovädret kom: ”Regnet kom som ur en brandspruta och han fick kryssa sig fram mellan träden som föll.”
Däremot är han kritisk till att det tog tid innan han fick dispens att börja avverka. Det är också Eva Gunnmo som äger skog några mil österut, i Norra Fromheden inom Norsjö kommun.
Även här orsakade stormen stor förödelse och förändrade landskapet för överskådlig framtid. När allt var över hade två tredjedelar av hennes drygt 50 hektar skog blåst ut, skog som har varit i släktens ägo i flera generationer.
När Norran träffar henne är hon tacksam över att ingen människa kom till skada och att byggnaderna klarade sig så pass bra, men samtidigt upprörd och frustrerad över att Skogsstyrelsen avslagit hennes dispensansökan.
– Vi ringde Norra Skog och de kom dagen efter och tog upp vägen. Då utgick vi ifrån att de även skulle få ta bort skogen. Men beslutet sa att det inte går. Så de fick ta därifrån maskinerna, berättar Eva Gunnmo.
Kort efter Norrans besök får hon besked om att Skogsstyrelsen har ändrat sig och gett henne dispens att börja avverka. Men då har redan värdefull tid gått till spillo.
– Om de hade tittat ordentligt på vår ansökan och åkt dit och sett hur det ser ut hade vi fått börja direkt. Jag tycker att det är jättedåligt skött, säger Eva Gunnmo.
Det drabbade området är omkring 75 000 hektar stort och den skog som har blåst ned omfattar mellan en halv miljon och en miljon kubikmeter skog. Dessutom har mindre områden och enstaka tallar drabbats.
Johan Renström, distriktschef för Skogsstyrelsen Norra Västerbotten, säger att han förstår frustrationen hos de drabbade skogsägarna och att det rasade in många ansökningar på en gång men att han ändå tycker att Skogsstyrelsen har hanterat dem på ett bra sätt.
– Tyvärr har det spridits ett rykte om att vi inte beviljat dispenser. Det är ofta från dem som efterlyst generella dispenser, men det medger inte lagstiftningen. Man måste söka för varje enskilt fall, säger han.
Johan Renström konstaterar att det finns ett antal krav som måste uppfyllas för att en dispens ska godkännas. Om det inte klart framgår av ansökan måste myndigheten kontakta markägaren. Och då kan beslutet dra ut på tiden.
Samtidigt framhåller han att Skogsstyrelsen har beviljat de allra flesta dispensansökningarna:
– Mellan den 11 och den 29 augusti beviljade vi 86 dispensansökningar och avslog tre. Sedan har vi ett 70-tal ohanterade.
Så att det har lättat på sistone beror inte på att det tog tid innan ni insåg allvaret?
– Nej, det var vi helt medvetna om. Däremot så är hänsyn till rennäringen ett ganska viktigt dispensskäl i renbetesområdet och då behövde vi säkerställa att man erbjudit samebyn samråd om avverkningen.
– När vi fick in att Malå sameby och Sveaskog var överens om det i hela området kom saken i ett annat läge, då behövde vi inte ta upp det i varje enskilt fall, säger Johan Renström, och tillägger:
– Sedan finns det säkert delar vi kan behöva se över. Vid en sådan här händelse blir det en viss fördröjning innan man är på tårna, det gäller markägare, myndigheter och allihop.