Älgförvaltningssystemet är omdiskuterat, men länsstyrelsen tror inte att systemet riskerar att falla. Däremot förs diskussioner om det kritiserade mätverktyget Äbin och hur stor älgstam som är lämplig, skriver VK.
Strax innan brunstuppehållet var över gick Sorsele och Malå Jägareförbund ut med uppmaningar till jaktlagen om att hålla sig till grundtilldelningen och inte nyttja avlysningsjakten på vuxna älgar, samt att fokusera på yngre djur och spara produktiva älgar. Magnus Bidner, ordförande för jägareförbundet i Sorsele, berättar att älgstammen på deras område nästan halverats och samtidigt har älgbetesskadorna stigit med över 200 procent.
– Förstår inte alla då att det är ju helt värdelöst? Jag vill inte vänta tills det inte är en jaktbar stam. Vi måste bromsa in den totala slakten av älg.
Han menar att det behövs mer korrekt information.
– Vi kan inte ha en siffra som inte stämmer. Som det är nu så äter en halv älg mer än två. Jag vill veta vad vi har för betetsskador och vilka älgar som gjort dem, säger Magnus Bidner.
Han förklarar att i deras område så kommer älgar ner från fjället under vintern, vilket han tror orsakar en stor del av betesskadorna.
– Vi bygger vårt avskjutningsmål på de få älgar som stannar kvar. Det finns inte hur mycket älg som helst kvar, det märker vi ute i skogen. Jägarna jobbar hårdare och hårdare, säger han.
Riskerar inte hela förvaltningssystemet att påverkas om jaktlag, eller områden, börjar sätta sina egna regler för avskjutning?
– Det här är en markering mot att systemet inte fungerar. Vi har inte sagt åt någon att inte skjuta det uppsatta målet, och det når vi om alla skjuter sin grundtilldelning. Andemeningen är att jaktlag själva ska börja fundera över vilka djur man skjuter, och om man verkligen ska skjuta extra älgar på avlysningsjakten när stammen är på väg ner.
Att lokala Jägareförbund går ut med egna rekommendationer är inget som Jägareförbundet nationellt sätter sig emot.
– Vi tycker det är bra att man tar initiativ lokalt. Den viltförvaltning som jägarförbundet står för och sköter ska regleras lokalt och regionalt utifrån förutsättningar som finns på plats, säger Dag Lidén, generalsekreterare för Jägareförbundet.
Om Jägareförbundet går ut med rekommendationer till jaktlag, kan det skapa en konflikt för vissa som är beroende av bolagsmark och att följa bolagens uppsatta regler om exempelvis avskjutningsmålen?
– Någonstans hamnar man i att man måste göra ett eget val. Det finns också de som lämnar arrende när det gått för långt. Men det är klart att det är en kniptång många jaktlag sitter i när det gäller arrende och bolagsmark. Fortfarande är det så att man är inte livegen för att man arrenderar mark, säger Dag Lidén.
För Jägareförbundet nationellt är älgjakten, avskjutningen och Äbin, verktyget som mäter betesskador, just nu en fråga som ligger högt på agendan. Nyligen gjordes en stor medlemsundersökning som visade att få jägare litade på Äbin som mätverktyg för skogsskador.
– Läget för älgen är allvarligt. Vi har sett en dramatisk minskning de senaste tio åren. Vår syn är att vi behöver göra något åt hur älgen förvaltas i det stora hela. Vi har ett väldigt starkt mandat av medlemmarna att driva frågan om större och friskare älgstam och förbättrat älgförvaltningssystem. Vi håller på att formulera vår strategi, var den kommer att landa vet jag inte än. Men jag hoppas att älgfrågan också får ett intresse på politisk nivå, säger Dag Lidén.
Att lokala jägareförbund gått ut med rekommendationer till jaktlag ser inte heller länsstyrelsen i Västerbotten som något problem.
– Det behöver inte betyda att man går emot de övergripande målen, säger Lars Dahlberg, viltförvaltare på länsstyrelsen, som förklarar att länsstyrelsen vissa år också har gått ut med rekommendationer om att exempelvis skjuta fler kalvar.
Han är inte oroad över att hela älgförvaltningen kan bli ställt över ända på grund av diskussioner som nu förs.
– Det är för tidigt att säga om det kommer att ha genomslagskraft på förvaltningen i stort. På många håll är det också bra och eniga diskussioner. Man behöver inte slå på stora trumman ännu, att det är en generell attitydförändring som kommer stjälpa förvaltningssystemet. Vi har de stora intressena som ska prata med varandra och det ligger i sakens natur att man tycker olika.