På måndagen beslutade Malå kommunfullmäktige att skrota utbildningsutskottet och sociala utskottet, och ta tillbaka systemet med nämnder. Men politikerna var inte eniga.
Lennart Gustavsson (V) argumenterade för att behålla utskotten och tydliggöra deras arbetsform. Han fick medhåll av Liberalerna och en socialdemokrat, medan övriga debattörer menade att utskotten blivit maktlösa.
– Den politiska styrningen har urholkats, sa Charlotte Hultdin (S) och fick medhåll av Siv Stenberg (V):
– När vi gick över till utskott förstod jag inte hur liten roll vi hade.
Med röstsiffrorna 19–6 beslutade fullmäktige att återinföra nämnderna.
Ännu mer ovisst blev det när politikerna skulle ta ställning till det kommunala bolaget Menis planer på att sälja industrifastigheten Svarven 2.
Cecilia Festin Stenlund (L) yrkade att bolaget inte bara skulle få förhandla om en försäljning, utan även gå längre än så:
– Om Meni gör bedömningen att försäljningen är förmånlig för bolaget ska man också ha rätt att genomföra affären.
Efter en omröstning där de flesta – men inte alla – ledamöter från S och V röstat emot hennes förslag och samtliga från L, ML, C och SD ställt sig bakom det gick också Cecilia Festin Stenlunds förslag igenom med röstsiffrorna 13–12.
Dagens tyngsta ärende var budgeten. Där var politikerna eniga om det mesta, bland annat satsningar på elevhälsan och aktivitetssamordnare inom äldreomsorgen.
Men även där fanns det skiljelinjer.
Mikael Abrahamsson (S) och Lennart Gustavsson (V) hade var sitt förslag där S-förslaget, utifrån beslutet att återinföra nämnderna, avsatte mer till politisk verksamhet och räddningstjänsten, medan V:s förslag innehöll mer pengar till gator och vägar.
I slutändan blev det V:s förslag som gick igenom, sedan det fått stöd av ML, L och C.
I slutet av sammanträdet gick också valtempen upp, då Lennart Gustavsson ställde en enkel fråga till Mikael Abrahamsson om hur S kunde bryta samarbetet med V och samtidigt välja att behålla kommunalrådsposten.
Det är en stridsfråga som Norran tidigare rapporterat om, och flera av argumenten som hördes då återkom också nu.
– Vi anser att vårt agerande är helt okej mot väljarna. Alternativet hade varit att den politiska majoriteten hade skiftat trots att 63 procent röstade rött, sa Mikael Abrahamsson.