Sverige är uppdelat i flera olika odlingszoner. Här uppe har vi zon fem vid kusten och zon sju i inlandet. Ju högre upp i landet man kommer desto högre siffra, med vissa undantag runt vattendrag. Det är viktigt att hålla koll på vilken zon man bor i om man planerar att plantera äppelträd.
– Det är viktigt att ha träd för rätt zon, det är då de lyckas bäst. Välj en vinterhärdig sort, det finns många att välja på, säger Eva Larsson på Malå Blomsterhandel.
Om ett träd inte är i rätt zon har det kvar löven mycket längre än alla andra träd runt omkring, och är då inte anpassat för vårt klimat.
– Vi har sol hela sommaren med vår midnattssol, så det växer bra här. Men har trädet zon fem och är planterat i zon sju så dör trädet varje vinter. Roten är så kraftig att den växer upp varje sommar igen, men tyvärr blir det inte mycket av det, säger Eva.
Det går att experimentera med att sätta trädet nära ett hus med källargrund. Då undviker man tjälen, och på så vis får man ett träd eller buske som i vissa fall klarar sig lite bättre.
Viktigt är också att man tittar på vilken grundstam trädet har, menar Eva.
– Det går köpa billiga äppelträd från exempelvis Holland, och de funkar i bästa fall i södra Sverige. De odlas i stor upplaga med en grundstam som inte passar oss. Därför bör man vara noga med att kolla vad det är för grundstam. Det brukar stå på lappen på trädet.
Sorten Antonovka passar bra i vår zon, tipsar hon. Sen kan man ympa in en annan äppelsort.
Ett äppelträd ska korspollineras, vilket innebär att man ska ha minst två, helst tre, olika sorters träd om man vill ha en bra skörd. Man ska ha upp till 20 meter mellan de olika träden. Om man har en liten tomt går det även att ha ett så kallat familjeträd, där flera sorter är inympade.
– Det finns aplar som självpollinerar. Har man bara ett äppelträd så kan man få någon frukt, men det blir aldrig mycket. Då måste man ha olika sorter, säger Eva.
Läget där man planterar sitt träd bör vara i lä så att det är skyddat mot de västliga vindarna som blåser här i norr. Det ska inte heller vara någon svacka i marken där man planterar, då samlas det vatten på våren och det är inte bra för trädet.
– Det är bättre att det står på en liten kulle, då får man avrinning och trädet klarar sig mycket bättre, säger Eva.
Ungefär i mitten av augusti ska man använda höstgödsel, och då en sort som inte innehåller kväve.
– Man ska inte ge gödsel med kväve till något bär- eller fruktträd, exempelvis äpplen, plommon och hallon, för då blir det bara blad, säger Eva.
På vintern ska man täcka trädet med juteväv de första fyra till fem åren, tills rotsystemet har gått förbi tjälen. Juteväv och gnagskydd skyddar mot skadedjur som älg och hare.
– Det räcker gott och väl att man lindar in trädet med juteväv när alla löven har ramlat av, och man behöver inte skotta bort snö. Juteväven ska vara kvar ända tills tjälen har försvunnit från backen, säger Eva.
Beskärningen av ett äppelträd ska man vara försiktig med, ju längre norrut desto mer försiktig. Man ska låta trädet vara och bara göra en beskärning som tar bort grenar som växer inåt.
– Går man efter alla böcker om beskärning så är de skrivna för södra Sverige, och beskär man som det står i dem så klarar träden sig inte här, säger Eva.