Anna-Sara Rannerud är med på renskiljning tillsammans med sin pappa Johnny Rannerud. ”Vi har ofta haft diskussioner kring skillnader mellan dåtida och nutida förutsättningar för renskötsel.”
Det var en av många komplexa svårigheter som Malå sameby ville få vägledning och hjälp med. Klimatförändringar, stora infrastrukturprojekt, ekonomiska förutsättningar och problem med generationsväxling var andra problem. Malå sameby fick hjälp genom konsultföretaget Sweco som genomförde en hållbarhetsanalys. Nu har arbetet med att samarbeta med kommun och övrig näring påbörjats. Allt för att hitta vägar mot en hållbar rennäring i skogslandskapet.
Det är stora och komplexa frågor som Malå sameby diskuterat sinsemellan under många år.
– Men vi kände att vi inte hade kunskapen eller möjligheten att själva utkristallisera vad vi behöver göra för att behålla och utveckla renskötseln, hur vi ska välkomna den nya generationen och vilka verktyg vi behöver för att ta vår näring in i framtiden i och med klimatförändringarna, säger Thomas Stenlund, tidigare ordförande i Malå sameby.
Malå sameby är Sveriges sydligaste skogssameby och verkar i flera kommuner i Västerbotten. Där bedriver de sin näring sida vid sida med samhällets andra aktörer. Regionen upplever just nu en kraftig expansion i form av pågående och framtida infrastrukturprojekt, Norrbotniabanan, ökad gruvindustri, växande skogsindustri och förnybar energi. Mitt bland gruvor, järnvägar och vindkraftverk ska skogssamerna bedriva sin vardagliga verksamhet. Förutom denna nya infrastruktur flåsar klimatförändringarna, ekonomin och den sociala miljön i nacken.
– Vi var tvungna att ta tag i det här och få något att jobba mot. Tydliga direktiv och mål, annars har vi snart ingen rennäring kvar, säger Thomas Stenlund.
Svaret blev en hållbarhetsanalys av hela samebyn. Initiativtagare var Ulrika Renström, dåvarande ordförande i samebyn, numera rektor på Nilaskolan i Malå.
Utgångspunkten som samebyn behövde hjälp med var en analys av deras marktillgångar och konsekvenser av konkurrerande markintressen. De hade också en tydlig önskan av att få nedskrivet och kartlagt vilka sociala konsekvenser som uppstår till följd av konkurrerande markintressen och klimatförändringarna.
Men analysen blev mer omfattande än så. Utifrån klimatmålen i Agenda 2030 har samebyn tillsammans med Sweco och Malå kommun genomfört en gedigen analys utifrån ett ekonomiskt, socialt och hållbart perspektiv.
En analys som blivit möjlig genom att samebyn själva gått in med både medel och tid utöver projektfinansiering via Tillväxtverket.
Samebyn, kommunen och Sweco gick in i analysarbetet med helt olika förhållningssätt och såg olika problem som behövde lösas. Samebyn ville ha snabba lösningar på akuta problem, kommunen hade som ambition att stötta och främja den samiska näringen och kulturen men sa sig behöva mer underlag och konkreta förslag innan beslut kunde fattas. Sweco ville utveckla nya metoder för analysarbetet utifrån Agenda 2030 eftersom något liknande projekt inte genomförts tidigare.
– Det här visade sig bli ett innovationsprojekt, större än vad vi trodde, säger Helen Larsson, Sweco.
Anna-Sara Rannerud och Johnny Rannerud. Två generationer i samma familjeföretag som tillsammans deltar under renskiljningen.
Hon har varit med om att genomföra analysen av samebyn. En analys som aldrig tidigare genomförts och vars utmaning var att fånga helheten och komplexiteten i en samebys nutid och framtid. Analysen har tagit upp barn- och ungas perspektiv, de sociala faktorerna, näringslivsperspektivet, klimatförändringarna och kopplat ihop det med Agenda 2030-målen.
– Vi började med en miljökonsekvensbeskrivning och har sedan intervjuat unga samer och nyckelpersoner inom kommunen såsom rektorer, tjänstemän, samisk samordnare och andra aktörer. Slutligen har en workshop med samebyn, företag, destinationsorganisation och kommun hållits där vi försökt förklara analysen och hitta vägar framåt genom samarbete och samverkan.
– Malå sameby har cirka 100 medlemmar som i sin tur är kopplade till totalt elva familjer, berättar Helen Larsson.
– De har länge känt en negativ spiral och negativ tillväxt bland renskötselföretagen. Med den här analysen har samebyns medlemmar fått konkreta åtgärdsförslag. Dock klarar de inte omställningen till en hållbar rennäring själva, de behöver samverkan med samhällets övriga aktörer, hitta nya affärsmöjligheter och samverka kring mark- och betesfrågor.
– Vi har också problem med generationsväxlingen då de som vill avveckla renskötseln oftast inte har någon pension att luta sig tillbaka på. Sedan har vi alla arbeten vid sidan av. Förr var det i regel kvinnan i familjen som arbetade vid sidan av renskötselföretaget, en form av familjeföretag, för att få en stadigvarande inkomst. Idag har alla jobb vid sidan av. Renskötseln är inte bara ett företag, det är en livsstil och något vi brinner för, men det är inget som ger oss en inkomst vi kan leva av, säger Anna-Sara Rannerud, Malå sameby.
Andra utmaningar som framkommit i rapporten är att lav i renarnas betesmarker drastiskt minskar, infrastruktur som sätter stopp för vandringarsvägar och den sociala miljön bland samerna som påverkas av alla yttre faktorer som klimat- och samhällsförändringarna.
– Malå sameby är pionjärer och vill verkligen hitta nya vägar för renskötseln. Vi hoppas kunna genomföra liknande analyser i de övriga sex kommuner där samebyn verkar, berättar Helen Larsson, Sweco.
Projektet
Initiativtagare Malå sameby insåg att de behövde en struktur, mål och en plan för att ta rennäringen in i framtiden och kunna möta problem med lösningar.
Med i analysprojektet har varit Malå sameby, Malå kommun samt Sweco.
Sweco har under projektets gång haft nära dialog med forskare på SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och andra projekt såsom Renbruksplan, Vindval, Mine-Deer och ArcticHubs.
Projektet pågick mellan februari 2020 och december 2020.
En avslutande workshop mellan kommun, destinationsbolag, samebyn, markägare och övrigt näringsliv ägde rum i november 2021. Där påbörjades ett arbete med att hitta nya affärsmöjligheter och samverkan mellan samebyn och andra aktörer inom besöksnäringen, skogsbolagen och lokala företagare.