Coronatider är kristider. Men för landets kommuner har det också inneburit ett kraftigt tillskott från staten, något som märks tydligt i Malås delårsrapport efter årets åtta första månader.
Bland annat har staten skjutit till 5,5 miljoner kronor för covid-19.
– Det är den stora skillnaden jämfört med tidigare år, att vi får så mycket pengar från staten på en gång utan att behöva återsöka för alla kostnader vi har haft, säger Lina Dahlbäck, ekonomichef på Malå kommun.
Samtidigt har pandemin också slagit mot kommunens ekonomi. Minskade skatteintäkter och minskade intäkter i Tjamstabacken när skidsäsongen hastigt fick avbrytas är några exempel.
Men i slutändan ser det ändå ut att bli ett plus. Vad som också har bidragit är de besparingar som tidigare beslutats inom bland annat skolan och äldre- och handikappomsorgen och som nu har genomförts.
Det beräknade resultatet på närmare 7,7 miljoner kronor är 1,7 miljoner bättre än budget. Om det står sig skulle det innebära att kommunen kan återställa underskottet från 2018 på 1,4 miljoner som man enligt lag är skyldig att göra.
I så fall ett välkommet drag för en kommun som gått igenom stålbad sedan 2017.
– Det skulle betyda jättemycket. Att på något vis få stå på noll och verksamheterna får jobba utan att bara ha effektiviseringskravet hängande över sig. Sedan måste vi ständigt ha ögon för vad vi kan göra bättre, säger Lina Dahlbäck.
Hur ser du på kommunens ekonomi, är ni där ni vill vara?
– Nu hjälper coronapengarna till. Ändå har vi fortfarande ett arbete kvar att göra innan vi blir nöjda. Men vi är på god väg.
Delårsrapporten ska presenteras för kommunstyrelsen i nästa vecka. Då ska politikerna även ta ställning till budgetramarna för 2021 och planen för 2022–2024.
– 2021 ser bra ut. Men det är lite mer ovisst hur det slår på skatteintäkterna. SKR pratar fortfarande om scenarier snarare än prognoser. Så det är mycket som är osäkert, men initialt ser det bra ut, säger Lina Dahlbäck.
Bakgrund
2017 hade Malå kommun dragits med underskott i flera år och en analys från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, numera SKR, visade att soliditeten var ”alarmerande låg”.
Enligt analysen behövde kommunen minska sina kostnader 20 miljoner kronor på knappt tre år, vilket blev starten på ett omfattande arbete med besparingar och effektiviseringar.