När de har beredskap så ska de vara ombytta och sitta i bilen inom fem minuter från det att larmet gick.
Det blir fler och fler kvinnor som söker sig till brandyrket. Att jobba som brandman var något som Elin Westerlund och Lotta Jonsson verkligen föll för.
Lotta jobbar som deltidsbrandman på räddningstjänsten i Malå, och jobbar då även på sitt ordinarie jobb där hon är florist. Hon kände att hon saknade något i vardagen och det där lilla extra. Hon var 46 år när hon började, och hon tycker inte att de spelar någon roll hur gammal man är för att testa på yrket.
– De finns inget som säger att man måste vara en viss ålder för att göra detta. Hade jag varit yngre hade jag utbildat mig till heltidsbrandman, säger Lotta.
Som deltidsbrandman jobbar man sju dagar dygnet runt på ett rullande fyra veckors schema. Då har man bara beredskap, och jobbar på sitt ordinarie jobb som vanligt. På beredskapen kan det gå larm när som helst, mitt i natten eller mitt på dagen, och man måste kunna befinna sig på stationen ombytt och sitta i brandbilen på fem minuter.
– Jag upplever det som liten uppoffring den här veckan för jag anpassar bara utefter vad jag gör. Man hittar sina sätt, och har den här fem minuters regeln, säger Lotta.
Elin Westerlund jobbar som undersköterska på sitt ordinarie jobb och har precis som Lotta känt att något saknades och fick höra att räddningstjänsten sökte personer. Hon är nu räddningsledare och en kvinnlig förebild.
– Jag saknade det lilla extra, och spänningen, de blev ett avbrott i vardagen. Sen är det så roligt att vara en förebild för mina barn, och även andra. Det är häftigt att vara tjej i detta yrke, säger Elin.
Som räddningsledare har man koll på händelseförloppet, och man bestämmer vad som ska göras och i vilken ordning. Det kan vara ett svårt jobb men Elin är inte ensam i att fatta besluten. Hon får hjälp av räddningschefen i beredskap som sitter med via radio och hör vad som händer, om han inte är på plats i Malå.
– Det är skönt att ha någon att bolla idéer med och att veta att man inte är ensam, säger Elin.
Räddningstjänsten åker inte bara ut på bränder och trafikolyckor, utan får många olika typer av larm. De är IVPA ,i väntan på ambulans, om ambulansen är på annat håll. De brukar även assistera ambulansen vid exempelvis hjärtstopp med att utföra HLR, hjärt- och lungräddning. De är också inbrottslarm, hisslarm, och automatlarm. Malå har en liten larmfrekvens om man jämför med övriga kommuner. Efter en utryckning försöker de samlas i största mån och ha en genomgång tillsammans om vad som har hänt och pratar om det, men ibland är det inte möjligt direkt på grund av ordinarie jobb som väntar.
– Man går in i en arbetsroll när de hänt en olycka och man blir väldigt fokuserad på vad man ska göra. Men det är ändå skönt att känna att man aldrig blir lämnad ensam efter en utryckning, säger Lotta.
Räddningstjänsten i Malå har behöver fler, både kvinnor och män.
För att bli brandman så behöver man vara frisk och ha bra kondition men träningen behöver inte ha största fokusen för alla klarar av det.
– Det är inte så jobbigt som folk tror. Män har oftast mer styrka, men kvinnor har andra fördelar. Man hjälps åt i gruppen och det handlar inte om att vara stark, utan de handlar om att ha en bra kondition, säger Lotta och fortsätter:
– Alla klarar av det, det handlar bara om att våga ta det här steget in i räddningstjänsten, och vi behöver folk, både kvinnor och män.