Ove Björnström är svärson till Olle Forsberg i Rentjärn.
Olle Forsberg var en betydelsefull person för Ove och andra anhöriga – det säger svärsonen, märkbart berörd.
– Han var en fin svärfar, en snäll människa och ingenting var omöjligt för honom. Jag minns honom med glädje och man kan inte ens föreställa sig att en människa bara ska försvinna sådär. Våra tankar har funnits hos honom varje dag och att inte veta vad som hänt har varit jobbigt, säger Ove när Norran möter honom i Rentjärn.
Sökarbetet efter Olle Forsberg var omfattande och Ove Björnström säger att familjen är oerhört tacksam över de insatser som gjordes – av alla inblandade.
– Det var polisen, hemvärnet, militär, lokalbefolkning, fjällräddning, medium och frivilliga. Sedan kom också Missing People och hjälpte till för att försöka hitta Olle. Helt otroligt, säger han med eftertryck och fortsätter:
– Det var till och med företagare som sponsrade med smörgåsar, kaffe och annat för de som deltog i sökarbetet och det känns också väldigt värdefullt.
Frivilliga kom från närområdet, Norsjö, Skellefteå och Umeå och Ove tillägger att familjen mött fantastiska människor under resans gång.
– Det vi har förstått är att när något händer så ställer folk upp.
Förundran och stolthet är ord han använder för att beskriva engagemanget.
Den där sensommardagen när allt började, närmare bestämt den 3 augusti när Olle gav sig av på sin cykeltur hade Ove Björnströms hustru och son Andreas varit på besök i Rentjärn i ett par veckor. De bor i Kiruna och hade åkt hem dagen innan försvinnandet. Ove berättar:
– Olle hade åkt på en cykeltur på förmiddagen. Vi tänkte inte så mycket på det när vi först fick veta att han inte hade kommit hem, men det hade gått flera timmar och vi sa till Barbro att hon skulle kontakta polisen.
Samma kväll satte sig Ove och hans hustru i bilen och åkte tillbaka till Rentjärn – en resa på 47 mil enkel väg. Det hade börjat skymma när de kom fram och Ove tog en sväng med bilen direkt för att se om han skulle få syn på reflexer eller cykeln, men utan resultat. Då hade polisen redan varit på plats och gjort vissa sökningar. Sedan fortsatte det.
Tiden gick, men Olle var spårlöst försvunnen.
Ove Björnström, svärson till Olle Forsberg i Rentjärn: ”Det känns som att vi förlorade honom två gånger”.
På onsdagen, fyra dagar efter försvinnandet, säger Ove att polisen tog beslut om att avsluta sökandet, men Missing people fortsatte. Det var stora samlingar med folk och enligt Ove deltog mer än 60 personer i sökandet.
– Det kändes inte roligt att polisen skulle avsluta. Vi ville att det här skulle hållas öppet medan han var försvunnen, men de bedömde att Olle inte skulle kunna vara vid liv. De som kom och informerade oss beklagade med tårar i ögonen, berättar Ove.
Det lyftes även brottsmisstankar i samband med försvinnandet, hur hanterade ni det i familjen?
– Jaa, det var ju fruktansvärt att höra. Det var även ett medium som jag kontaktade som hade pratat om att han blivit utsatt för ett brott. Vi hade fått veta att han skulle vara nedsänkt i ett gruvbrott så vi sökte även i ett sådant.
Under den här tiden vände sig familjen till flera medium, sammanlagt ett tjugotal som ombads peka ut var Olle fanns på kartor över närområdet.
– Det var min systerdotter som kom närmast, hon pekade ut en plats som ligger 500 meter ifrån där Olle hittades, säger Ove.
Men det skulle dröja ända fram till den 2 december förra året innan sökandet kunde avslutas. Det var när en privatperson, Jon Bäcklund i Åmliden, hittade en övergiven cykel.
Ove Björnström med cykeln som Olle försvann på som långt senare hittades av en privatperson.
– Han googlade för att få reda på hur Olles cykel såg ut och det visade sig att det var den cykeln han hittat. Han kontaktade polisen som kom med kriminalsökhundar som sökte igenom området där cykeln påträffades. De hittade Olles kvarlevor, säger Ove och fortsätter:
– Det var fantastiskt skönt att få höra det och vi är väldigt tacksamma gentemot Jon Bäcklund. Han är ett bevis på att rådighet och gott omdöme är värdefullt. Den första tanken när cykeln hittades var att Olle skulle finnas i närheten och så var det ju. Mitt i allt elände så var det ändå en lättnad av få ett avslut för det har varit en väldigt tuff tid för oss.
Olles kvarlevor hittades 7,5 kilometer sydost om bostaden, fågelvägen – i ett område som aldrig genomsöktes.
– När jag ringde för att tacka Jon så sa han att varken lokalbefolkning eller bärplockare brukar vistas där eftersom det är ganska oländig terräng.
Han säger också att en annan person betytt mycket för familjen, Johnny Stenlund i Rentjärn.
– Han är utrustad med god lokalkännedom och har varit ett bra bollplank under den svåra tiden, säger Ove och fortsätter:
– För oss känns det som om Olle har dött två gånger, dels när han försvann den 3 augusti 2019, dels när han blev hittad.
Kan du berätta om Olle, hur var han som person?
– Han hade en positiv livssyn och var inte de stora ordens man. Han ville absolut inte vara märkvärdig på något sätt och han var en självlärd hantverkare. Speciellt efter pensionen tillbringade han många timmar i snickeriet. Han gjorde bland annat möbler, knivar, kåsor och skålar. Sedan var han intresserad av teknik och natur och jakt var också två stora intressen för honom.
Ove Björnström, svärson till Olle Forsberg i Rentjärn säger att det, mitt i allt elände, är skönt att få ett avslut.
Begravningsgudstjänsten och minnesstunden hölls i Malå fredagen den 20 januari. Mer än tre år efter försvinnandet. Det är Ove som skött alla kontakter med begravningsbyrån och även skrivit minnesordet. Han har också skrivit om Olle på Facebooksidan ”Vad händer i Malå”.
– Hittills har jag fått ungefär 500 reaktioner. En annan grej är att jag har dokumenterat allt kring Olles försvinnande och det har blivit 120 sidor urklipp och annat.
Vad tror du hände Olle på den där cykelturen?
– Jag tänker att han har drabbats av något sjukdomstillstånd, kanske blivit förvirrad och lagt sig ner där. Det finns fortfarande frågetecken som inte är uträtade och dödsorsaken har inte kunnat fastställas, men vi vet att det inte handlar om något brott och det känns bra, säger han och fortsätter:
– Jag tror att han nog gått bort samma dag som han försvann, så tänker resten av familjen också. Hans tid var väl kommen och det är ju en sak att dö, men att försvinna på det där sättet, jaa, det är ju som i en film, det händer ju bara inte, men så var det ju.