– De industriella träbyggarna går i bräschen för digitaliseringen och de måste ha koll på varenda komponent, konstaterar Gustav Jansson, forskare i byggproduktion och teknik vid Luleå tekniska universitet.
– Det industriella trähusbyggandet blir allt vanligare, men de strukturer som i dag finns i byggsektorn utgår till stor del från platsbyggande. De industriella träbyggarna går i bräschen för digitaliseringen och de måste ha koll på varenda komponent, säger i ett pressmeddelande Gustav Jansson, forskare i byggproduktion och teknik vid Luleå tekniska universitet.
De företag som forskarna samarbetar med är Lindbäcks, BoKlok, Myresjöhus, A-Hus, Plusshus, Flexator, Anebyhusgruppen och Eksjöhus – och resultaten visar att det går att spara både tid och pengar om det blir enklare att följa ett objekt eller en beståndsdel i ett modulbygge genom livscykeln; från projektering till underhåll i den färdiga byggnaden.
– En modul byggs upp av ett antal element, som väggar, golv, tak, fönsterkassetter och andra komponenter och delmaterial. I dag kan dessa beståndsdelar heta en sak i projekteringen, en annan i fabriken och en tredje ute på byggarbetsplatsen, förklarar Gustav Jansson.
Genom att skapa en virtuell modell med tillhörande metadata, kan beståndsdelarna ges en enhetlig benämning från start.
– Benämningen ska gå att läsa från ett inköpsperspektiv, från produktionsledet men också från byggplatsen och livscykeln med service.
Med teknik från dataspelsvärlden går det att tydliggöra processen hur ett flerbostadshus växer fram modul för modul.
– Genom att använda spelteknik går det att kombinera olika modeller, data och information och visualisera dem för sitt syfte. När standardiserade processer och halvstandardiserade produkter ska möta krav på kundanpassning och ett hållbart byggande, är det bra att i ett tidigt läge kunna visualisera med interaktivitet. Det klarar till exempel CAD-system inte av, konstaterar Gustav Jansson.