Veronika Sundström, universitetsdirektör, är nöjd med utvecklingen men ser också orosmoln på himlen.
Det framgår av bokslut och revisionsberättelse för 2019.
– Det finns inga allvarliga anmärkningar. Det kan alltid bli lite bättre, men Luleå har en väl fungerande ledning och ekonomi. Jag har hand om ytterligare sex lärosäten så jag har att jämföra med, säger Lars Nordstrand, revisionsdirektör vid Riksrevisionen.
De två senaste åren har LTU gjort drygt 65 miljoner i vinst per år. Trendbrottet är efterlängtat efter tre raka förlustår dessförinnan på sammanlagt 107 miljoner.
– Som det ser ut nu är ekonomin stabil. Vi har också en trygghet i ett eget kapital. Men det finns alltid orosmoln i sikte, säger universitetsdirektör Veronika Sundström.
LTU:s ekonomi påverkas i första hand av studenttillströmning och hur väl man lyckas dra in medel till forskning. Sundström fruktar att situationen med coronaviruset kan få negativ påverkan på forskningen.
– Just nu ser det bra ut men vi vet inte hur företagen reagerar och hur det påverkar oss framåt. Över 60 procent av vår forskning är externt finansierad, säger hon.
Samtidigt är kristider ofta bra för universiteten. Prognosen visar på en ökning av antalet studenter.
– Den biten är glädjande. Det pekar mot en ökning av antalet förstahandssökande på 14 procent, säger Veronika Sundström.
Riksrevisionen gör återkommande fördjupade granskningar inom olika områden av lärosätenas verksamhet. Tidigare år har bland annat föråldrade it-system och lokalförsörjningen varit under lupp.
För 2020 riktar Riksrevisionen kritik mot brister i styrning och förvaltningen av landets 17 holdingbolag, som samtliga är knutna till var sitt lärosäte. Där ingår LTU:s holdingbolag, som har affärsutvecklingsbolaget LTU Business som sin huvudsakliga verksamhet.
Kritiken landar dock på riksplanet och riktar i första hand in sig mot regeringen, som varit passiv och inte följt upp effekter och resultat av bolagens verksamhet.
– Synpunkten är att ägarstyrningen varit otydlig, säger Lars Nordstrand.
Ekonomin är beroende av att LTU hittar finansiering för forskning. Här en bild från invigningen av forskningsinstitutet Rice Sics North.
Holdingbolagens verksamhet går förenklat ut på att göra affär av de upptäckter som forskarna gjort, och har löpande varit utsatt för granskning. Bolagen måste bland annat vara fristående.
Vid en granskning 2012 rekommenderade Riksrevisionen LTU att se över parternas ekonomiska mellanhavanden, sedan LTU betalat ut 1,3 miljoner i driftbidrag till holdingbolaget.
– Det pågår en statlig utredning och jag tror det blir förändringar. I vilken riktning är dock oklart, säger Veronika Sundström.
LTU:s holdingbolag är ett av få som gått med förlust (minus 2,7 miljoner) under åren 2014–2018, som ingår i Riksrevisionens granskning.
Resultaten varierar enormt. Bolag knutna till Göteborgs och Lunds universitet gör drygt 60 respektive 50 miljoner i vinst medan Karolinska institutet är sämst i klassen med minus 30 miljoner.
Riksrevisionen har granskat lärosätenas holdingbolag. I LTU.s holdingbolag finns LTU Business.
Granskningen visar vidare att holdingbolagen till största del får sin finansiering från avtal knutna till universitetet, samt medel från Vinnova eller andra skattefinansierade verksamheter.
– Finanseringen är ett stort problem eftersom bolagen måste bära sig själva. De har inget samhällsuppdrag i dag men det kanske de borde ha, kring kompetensförsörjning och livslångt lärande exempelvis? Det skulle underlätta finansieringen, säger Sundström.
LTU har också hamnat i en svår situation med de problem med fukt och dålig inomhusmiljö som drabbat flera av byggnaderna på området i Luleå.