Runt en frihetsberövad person finns ofta minderåriga barn eller syskon. "Det vi ser överlag är att det pratas alldeles för lite om detta", säger Victoria Unnes verksamhetsledare på Bufff i Luleå.
Runt en frihetsberövad person finns ofta underåriga barn eller syskon och när en familjemedlem blir gripen av polisen kan hela familjen behöva stöd.
Barnrättsorganisationen Bufff, Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse, möter dessa familjer och erbjuder individuellt stöd och gruppsamtal för barn, unga och familjer.
– Ju mindre vi pratar om det, desto mer tabu byggs upp. Det vi ser överlag är att det pratas alldeles för lite om detta, säger Victoria Unnes verksamhetsledare på Bufff i Norrbotten, stationerad i Luleå.
Kontakten tas alltid från den anhörige vilket gör att en stor del av arbetet går till informationsspridning.
– Vi får ofta höra från skolor att deras elever inte berörs av denna problematik. Det finns ungefär 750 barn i Norrbotten med en förälder inom kriminalvården, då är inte syskon och andra anhöriga inräknade. Var finns de här barnen om inte i skolan?
Intervjuer med unga frihetsberövade har visat att majoriteten av dem har yngre syskon som påverkas och att det finns en oro för syskonens mående och att de ska välja samma väg.
– Syskon är i princip en helt bortglömd grupp, att fånga upp dem är något vi behöver fokusera mer på. Det saknas samtida forskning och syskon nämns inte bland sårbara grupper, inte heller när man diskuterar förebyggande insatser, säger Victoria Unnes.
För att kunna möta denna målgrupp har Bufff Sverige beviljats medel från Allmänna arvsfonden till projektet "Bryta mönster" vars mål är att stärka stödet till just syskon.
– Det vi behöver är att arbeta förebyggande för att förhindra psykisk ohälsa, utanförskap och att småsyskon rekryteras in i kriminalitet.
Flera av de som arbetar på Bufff har själva vuxit upp med en familjemedlem i fängelse och vet hur svårt det kan vara att få svar på alla frågor som dyker upp. Frågor som hur Kriminalvården fungerar, hur det blir för barnen, med ekonomin, med relationen till partnern, vänner, släkten och kollegor.
– Den vanligaste frågan vi möter är om man ska berätta sanningen för barnet eller inte. Många väljer att säga att föräldern eller syskonet arbetar eller är bortrest. Men vad skapar det för känsla hos barnet? Jo, att "du väljer arbetet eller resor före mig och bemödar dig inte ens att ringa".
Enligt Socialstyrelsen har ungefär 160 000 barn i Sverige en lagförd förälder och över 30 000 barn har en frihetsberövad förälder.
– Sanningen är oftast den bästa, sedan kan man välja på vilken nivå man väljer att berätta. Ibland vill inte barnet ha kontakt med föräldern eller syskonet och det måste man respektera.
Victoria Unnes menar även att barn med föräldrar som sitter i fängelse riskerar att straffas utan anledning.
– Barn har generellt inte fördomar som vuxna har och bryr sig inte om kompisens pappa sitter i fängelse. Men det skapar en rädsla hos vuxna som ibland hindrar deras barn från att leka med dem.
Hennes råd till alla som möter ett barn som de vet har en familjemedlem som är frihetsberövad, är att våga finnas till hands.
– Vuxna måste ta otroligt mycket ansvar för att barnet inte ska bära det. Någon som vågar fråga hur det är. Det behöver inte vara en professionell psykolog utan vem som helst. Du kan vara den trygga vuxna utan att veta om det.