Luleå tekniska universitet utser varje år hedersdoktorer som en del i sin strävan efter öppenhet och kontakter utanför det traditionella forskarsamhället. I år föll valet på Pär Lärkeryd och på Thomas Öström, som är vd för och en av grundarna av clean tech-företaget Climeon i Luleå.
Pär Lärkeryd har sina rötter i Skellefteå och bor numera i Umeå.
– Det är roligt, hedervärt och positivt på väldigt många sätt. Det ger mig en ny plattform för ökat samarbete mellan akademi, industri och skogsnäring i norra Sverige. Min filosofi är att det inte bara går att påverka framtiden, utan faktiskt vara med och uppfinna den. Jag tror väldigt mycket på att det måste finnas aktiva personer inom och utom universiteten som ser nyttan med samverkan för att få ut tillämpningen av forskningen i praktiken, säger Pär Lärkeryd i ett pressmeddelande.
Pär Lärkeryd har i sin roll på Norra Skogsägarna bland annat haft nära kontakt med universitetets träforskare vid utvecklingen av världens modernaste såglinje, som finns på sågverket i Sävar. Med en industriell datortomograf går det att skiktröntga timmerstockar med en hastighet på 180 meter i timmen.
– Redan på 1980-talet så gjorde vår sågverkschef Stig Grundberg, som då jobbade på Luleå tekniska universitet, den grundläggande forskningen. Han drog stockar till Skellefteå lasarett och körde dem i deras datortomograf på nätterna. Vår andra sågverkschef Johan Oja forskar i dag på halvtid. Att vi utvecklar våra kunskaper och får tillgång till forskning gör att vi kan ligga ännu mer i framkant, säger Pär Lärkeryd
Både på sitt nuvarande uppdrag och som tidigare vd för verkstadsföretaget Indexator har Pär Lärkeryd jobbat målmedvetet med jämställdhetsintegrering. Indexator har fått ta emot Industrins jämställdhetspris och Norra Skogsägarna det Svenska Jämställdhetspriset, och Pär Lärkeryd har anlitats som expert i bland annat den statliga jämställdhetsutredningen.
– Tack vare genusforskare vid Luleå tekniska universitet fick jag tillgång till forskning, erfarenheter och slutsatser från bland annat LKAB. I samverkan med genusforskarna kunde jag börja tillämpa detta i mina verksamheter. Det har bidragit till att utveckla Indexator och Norra Skogsägarna till nivåer vi aldrig annars hade nått. Som bättre arbetsplatser, med ökad produktivitet, kvalitet och lönsamhet, avslutar han