"Inom tio år har Luleå tekniska universitet CH2ESS utbildat 500 civilingenjörer med bred grundkompetens och relevant spetskompetens inom vätgasområdet, med start på utbildningarna hösten 2021", säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet, konstaterar att nu genomförs flera viktiga forsknings-, innovations- och pilotsatsningar inom vätgasområdet i norra Sverige.
– Luleå tekniska universitet avser ta en del i denna högintressanta utveckling och vara den självklara forsknings-, innovations- och kompetensförsörjningspartnern. Ett led i detta arbete är att etablera centrumbildningen CH2ESS, Centre for Hydrogen Energy Systems Sweden, berättar Birgitta Bergvall-Kåreborn på en pressträff.
Forskningssatsningen tar ett helhetsgrepp på produktion, lagring och transport av vätgas. Det blir en kärna av tung experimentell verksamhet i Luleå tekniska universitets pilotanläggning för drivmedelsyntes, LTU Green Fuels i Piteå.
– Där finns kapacitet att studera elektrolyssystem i industriellt relevant skala, simulera industriella delprocesser och genomföra experiment som är för avancerade eller dyra för kommersiella anläggningar, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.
CH2ESS är inledningsvis en sexårig forskningssatsning med en finansiering om 60 miljoner kronor från Luleå tekniska universitet som man hoppas kunna växla upp med minst lika mycket från partners och externa forskningsfinansiärer.
– Ett prioriterat mål är att snabbt ta ett nationellt ledarskap inom området och bli den naturliga noden för forskning, innovation och kunskapsutveckling inom vätgasområdet, berättar Birgitta Bergvall-Kåreborn
Ett tiotal forskargrupper från tre institutioner deltar i Ch2ESS verksamhet, bland annat tre forskargrupper i Skellefteå. Den operativa verksamheten drar igång i januari 2022.
– Inom tio år har Luleå tekniska universitet CH2ESS utbildat 500 civilingenjörer med bred grundkompetens och relevant spetskompetens inom vätgasområdet, med start på utbildningarna hösten 2021, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn.
Samarbetsparter i CH2ESS är inledningsvis: LKAB, SSAB, Vattenfall, Hybrit, H2 Green Steel, Skellefteå Kraft, NTNU Energi Team Hydrogen vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet (NTNU) och Piteå kommun. På sikt kommer fler intressenter med vätgasintresse att tas med.
Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, konstaterar att det finns ett behov av att öka elproduktionen i Sverige med 50 procent.
Rikard Gebart, professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet, konstaterar att det finns ett behov av att öka elproduktionen i Sverige med 50 procent.
– Dessutom behöver man bygga upp ett parallellt vätgassystem och hur det kommer att se ut är det nog ingen som vet. Som forskare gillar vi det. Här kommer vi att analysera olika scenarier, berättar han.
Ett förslag som dykt upp på senare tid är att bygga ut en europeisk pipeline för vätgas som ska täcka större delen av Europa från Gibraltar i söder till Malmfälten i norr.
– Men innan det händer måste man bygga ut öar av pipelines. Ett exempel som skulle vara realistiskt häruppe är en pipeline runt Bottenviken mellan Umeå och Brahestad i Finland. Här pågår redan diskussioner med Finland och företag som driver den här frågan, säger Rikard Gebart.
Lagring av vätgas är också något som man ska titta närmare på. Detta kan till exempel göras i bergrum, vilket man har stor kunskap om i norra Sverige. En annan aspekt som forskarna ska studera är den sociala acceptansen för nya stora vindparker som behövs för att försörja systemet med elkraft.